* Start/ Senaste krönikor/ Nyheter

Stora skillnader

i ungdomars matvanor

Övervikt och fetma vanligare i lågutbildade familjer

 

Tisdag 15 maj 2018. Ungdomars matvanor oroar – det gäller särskilt socioekonomiskt utsatta grupper. Matvanorna riskerar att leda till ohälsa på sikt. Generellt äter de flesta ungdomar för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket godis, glass, kakor, snacks och läsk. Var femte har övervikt eller fetma. Det visar en ny nationell matvaneundersökning bland ungdomar från Livsmedelsverket.

 

– Resultaten visar att samhället behöver kraftsamla inom många olika områden. På lång sikt handlar det om att minska de sociala klyftorna. På kort sikt handlar det om att göra det enklare att äta bra, särskilt för familjer som har det sämst, säger Annica Sohlström, Livsmedelsverkets generaldirektör.

Matvanorna bland ungdomar med högutbildade föräldrar är bättre, ungdomar med lågutbildade föräldrar äter mindre grönsaker och fisk, och dricker mer läsk. Även övervikt och fetma är vanligare bland ungdomar med lågutbildade föräldrar.

 

Var fjärde lider av fetma

– En särskilt utsatt grupp är ungdomar som inte går på gymnasiet. Av dem har 23 procent fetma, jämfört med 6 procent bland de ungdomar som går på gymnasiet. Men då det var få deltagare i gruppen som inte går på gymnasiet, bör resultaten tolkas med försiktighet, säger Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket.

Generellt äter ungdomar för lite frukt och grönsaker, knappt en av tio äter de 500 gram per dag som rekommenderas för hälsan. Konsumtionen av rött kött och chark är för hög. På gymnasiet äter killarna dubbelt så mycket kött som tjejerna, medan tjejerna i alla åldrar äter mer frukt och grönt. För lite frukt och grönt och för mycket rött kött och chark är varken bra för hälsan eller miljön.

 

Risk för brist på viktiga näringsämnen

Godis, läsk, kakor och snacks ger 17 procent av den totala mängden kalorier. Det är mindre jämfört med 2003, men fortfarande mycket.

– En del ungdomar får i sig betydligt mer än detta vilket är bekymmersamt. Godis, kakor, snacks och läsk tar plats från vanlig mat, vilket kan leda till brist på viktiga näringsämnen, säger Anna Karin Lindroos.

Under hösten kommer fördjupade analyser att göras, bland annat kring ungdomars fysiska aktivitet, intag av olika näringsämnen, socioekonomiska skillnader samt skolmåltidernas betydelse för matvanorna. Analyser kring blod- och urinprover kommer också att göras.

Källa: Livsmedelsverket

Krönikan 20 mars 2016

 

Facebook silar statyer

och sväljer kloakråttor

 

Det är märkligt att det ska vara så svårt att bli av med hoten och hatet på nätet. Om samma inlägg publicerades i en tidning skulle den ansvarige utgivaren i många fall kunna bli fälld i ett tryckfrihetsmål. Men på nätet är det i stort sett fritt fram.

Den senaste tiden har Facebook hamnat i skottgluggen för bland annat sin hårresande censur av bilder. Ett foto på den välkända statyn ”Den lilla sjöjungfrun” i Köpenhamn stoppades med argumentet att den gav ”sexuella anspelningar”. Länkar till reportage om mammografi togs bort (nakna bröst igen, aja baja!). Här visas den amerikanska puritanismen upp i sin prydno.

 

Statyer som avbildar nakna människor och länkar till seriösa reportage är för Facebook censurerbart ”snusk”. Men terrorpropaganda, rasism och att i inlindade ordalag hota individer med misshandel, våldtäkt och mord och att kalla kvinnor för fitta och hora, där passerar det mesta. De som ägnar sig åt slik förföljelse brukar kallas ”nättroll”. Det är en alldeles för snäll benämning, de borde kallas för nätets kloakråttor.

Facebook har länge hänvisat till ”friheten på nätet”. Men friheten på nätet ska inte få vara större än i tryckta skrifter. Det är ingen frihet för dem som drabbas av näthat och näthot. Det är mycket allvarliga övergrepp som kan knäcka den starkaste individ, förstöra en persons liv. Bara att skriva ”jag vet var du bor” är i sig ett allvarligt hot.

 

Facebook är inte ensamt om sin ”liberala” tolkning av vad som kan skrivas och sägas. På mängder av obskyra nätsajter förekommer liknande vokabulär. Vad som saknas är någon form av internationell lagstiftning som gör nätsajter juridiskt ansvariga för vad som publiceras på dess hemsidor, en slags globalt ansvarigt utgivarskap. Här har Tyskland, vars lagstiftning är strängare än den svenska, gått ut hårt mot Facebook. Tyska advokater har gjort försök att ställa enskilda chefer på Facebook inför rätta när bolaget inte stoppat kränkande material.

Facebooks grundare Mark Zuckerberg sade nyligen på ett möte i Tyskland att kampen mot näthat nu ska intensifieras. Det är bestickande att bolaget, som varit verksamt i många år, knappt gjort något mot det förrän nu, först sedan man mött protester, motstånd och hot om lagstiftning.

Den svenska regeringen har nyligen lagt fram ett lagförslag om att enskilda nätanvändare som har brottsliga uppgifter på till exempel sin Facebooksida ska kunna åtalas. Men skärpta krav på vad Facebook och andra sajter får publicera finns märkligt nog inte med i lagförslaget. Det är som att endast sätta dit knarkare, men låta langare gå fria.

 

Facebooks dominans bland sociala medier är nästan total – varje dygn loggar över en miljard användare in. Det är ingen ideell institution utan är enbart ett krasst, kapitalistiskt företag vars enda mål är vinst. För mig har Facebook för länge sedan passerat anständighetens gräns med råge. Dess hittills lama inställning till alla obehagligheter och förskräckliga uttalanden som släpps igenom är cynisk. Om Facebook inte radikalt ändrar sin publiceringspolicy och innehållskontroll borde bolaget bojkottas.

Men det räcker inte, Facebooks de facto-monopol måste brytas, dess makt är för stor. Nätet behöver ett seriöst alternativ. Ett ansvarstagande, helst ideellt ”facebook”, som inte drivs av snöda vinstintressen. Det borde finnas tillräckligt många som är villiga att axla den hedervärda uppgiften.

Och den bästa utvecklingen vore att ideella konkurrenter helt slog ut Facebook.

 

Många tidningar har stramat upp sina regler när det gäller kommentarsfälten i sina nätupplagor. Men mycket återstår att göra. Samma regler borde gälla i nätupplagan som på papperstidningens insändarsida. Och då menar jag också kvalitativt. På den punkten är Dagens Nyheters DN Åsikt ett föredöme. Nätkommentarerna godkänns av redaktionen innan de publiceras och omgärdas av strikta regler. Där förekommer inga skrikiga personangrepp eller svordomar. Ofta är de mycket välskrivna, de är riktiga små debattinlägg som är intressanta att läsa, oavsett om man håller med skribenten eller ej. Så måste det vara även på nätet.

Personligen läser jag mycket sällan kommentarsfälten till tidningars artiklar, än mindre ger jag mig in i ”debatten” där. Inläggen har ofta så låg nivå att de inte är värda att bemötas. I det sunkiga åsiktsträsket vill jag inte befinna mig.

 

Krönikan 26 januari 2016

 

Tioåringen som slutade

att blint tro på reklam

 

Lögn och förbannad dikt.

”Du får en fin jordglob för bara tre kronor”. Jag var runt tio år gammal när jag såg den lilla radannonsen i Dagens Nyheter. Jordglob för bara tre kronor! Den otroligt geografiintresserade pojken tände naturligtvis på alla cylindrar – den måste jag bara köpa. Jag hade alltid önskat mig en jordglob, men mina föräldrar ansåg sig inte ha råd, jordglober var för dyra.

Jag vågade inte säga något till föräldrarna när jag vittjade spargrisen och i all hemlighet beställde den där jordgloben.

Det tog några dagar innan paketet dök upp. Spänningen var olidlig.

Men lika olidlig var besvikelsen när paketet öppnades. Där låg ingen riktig jordglob, utan två 15 centimeter stora pappskivor som skulle sättas ihop till ett kryss. På pappskivorna var en mycket enkel världskarta tryckt i en undermålig färgkvalitet.

 

Jag kunde inte begripa hur någon kunde lura människor så grovt. Men min mamma, som förgäves försökte få postorderföretaget att betala tillbaka pengarna, var inte förvånad:

- Lurendrejare som vill åt dina pengar finns överallt. Var alltid på din vakt. Tro inte på allt som sägs i annonser. Klaga om du blir lurad. Ge dig inte.

Det var nog i den stunden som det första fröet till mitt intresse för konsumentfrågor började gro. Kanske det första steget till mina många år som konsumentreporter? Mamma pratade mycket om priser och kvalitet, det sistnämnda inte minst på mat. Och att kämpa för sina rättigheter.

 

Så såddes ännu ett frö. Blott 15 år gammal stod jag en dag på Skanstulls tunnelbanestation och fick ögonen på en reklamtavla för tvättmedlet Surf. På jättebilden av tre vita skenande hästar tronade Surfpaketet som sades innehålla även ”blåa och gröna kraftkorn”. Kraftkorn som skulle ”släppa fram en helt ny tvättkraft”.

Bluff, tänkte jag direkt. Det där kan inte vara några ”kraftkorn”, det är bara färgade vanliga tvättmedelskorn.

Så sant som jag hade tänkt. Det dröjde inte länge förrän Sveriges första konsumentjournalist Willy Maria Lundberg på Aftonbladet fullkomligt gick i taket över den där lögnaktiga marknadsföringen. Med frenetisk upprördhet avslöjade hon sanningen om de så kallade kraftkornen. Kort därefter drog Surf med hästsvansen mellan benen in kampanjen.

Och bensinbolaget Esso körde under 60-talet med en lika lögnaktig annonskampanj under stridsropet "In med en tiger i tanken!". Deras bensin påstods innehålla en hemlig revolutionerande tillsats som satte extra sprutt på vevstaken i motorn. Rena potensmedlet alltså.

Inte fan var det sant. Kampanjen nagelfors in i sömmarna av pressen och upphörde abrupt.

 

På den tiden, under 50- och 60-talen, hade vi knappt några konsumentlagar i Sverige. I princip gick det att påstå vilka vansinnigheter som helst i reklamen. Ljuga och förföra hej vilt. Sedan dess har mycket hänt - med lagstiftningen. Men bondfångarna och lurendrejarna finns kvar, i nya skepnader.

Problemet är bara att de nu är så mycket mer sofistikerade i sina kriminella försäljningsmetoder. Inte minst härjar de på nätet och med hemfridsstörande telefonsamtal. Gång efter gång, år efter år, avslöjas företag med vilseledande marknadsföring, manipulerade bandupptagningar av försäljningssamtal på telefon, oskäliga avtalsvillkor, falska påståenden, skrämseltaktik och människor som får fakturor på något som de aldrig beställt.

Fulsälj brukar Konsumentverket kalla det. Det är värre än så, jag kallar det för bedrägeri.

 

Ett av de senaste i den långa raden av bedragarföretag är Key Code Security, som under 2015 drog på sig inte mindre än 266 anmälningar (se nyhet i notisspalten). Konsumentombudsmannen har nu stämt företaget och begär bland annat att det betalar en så kallad marknadsstörningsavgift på fem miljoner kronor.

Många stämda företag blir också fällda. Men den juridiska processen kan ta ganska lång tid och när den väl är över är det inte ovanligt att företaget lagts ner – för att kort därefter med samma ägare dyka upp igen i nytt namn.

 

Det krävs en gedigen körkortsutbildning för att få köra bil. Men starta företag. det får vilken samvetslös eller okunnig tomte som helst göra. I stort sett bara att fylla i några blanketter. Ingen utbildning krävs, inga krav ställs på kunskaper om konsumentlagstiftning, marknadsföringslagen, arbetsmiljölagar eller arbetslivets regler. Bara tuta, köra och blåsa på. Det förutsätts naivt att företagare känner till lagarna – och följer dem.

Och de allra, allra flesta företag är naturligtvis seriösa, de kan de rådande reglerna och respekterar dem. Men det räcker inte. Ett körkort, en slags licens, för nya företagare borde införas, som visar på att de lärt sig vad som gäller.

Det händer – men tyvärr alltför sällan – att företagare döms till näringsförbud i ett visst antal år. Den möjligheten att kasta ut bedragare från den på tok för heliga marknaden borde användas mycket, mycket oftare. Då skulle vi åtminstone bli av med de värsta rövarna.

 

Krönikan 17 december 2015

 

Postnords rigida regler

ett spel för gallerierna

 

Paragrafrytteriets banérförare nummer 1.

Jag har under mina många levnadsår säkert hämtat ut över 500 paket på posten. Somliga adresserade med förnamnet Per, men de allra flesta med Pelle. När jag häromdagen skulle hämta ut ett paket hos ett postombud fick jag kalla handen. Påstådd orsak: Det var inte samma förnamn på paketet och i min legitimation: Per i körkortet, Pelle på paketet.

Allt annat stämde. Rätt efternamn, rätt adress, samma identifikationsnummer som i den sms-avisering jag fått.

Aldrig någonsin tidigare har jag blivit nekad av detta skäl. Och hos det aktuella postombudet har jag alltsedan början av 00-talet hämtat ut åtskilliga paket med förnamnet Pelle.

”Postnord har stramat upp reglerna” fick jag veta.

 

Mycket konstig byråkrati har jag som journalist stött på genom åren, men sällan har jag upplevt ett så meningslöst paragrafrytteri. Det kändes som om jag stod i säkerhetskontrollen på en flygplats, där det av högst förståeliga skäl är viktigt att namnet på biljetten och i passet är helt identiska.

Postnord tycks tydligen tro att om personer med förnamnen Per, Karl, Lars etc. får sin identitet kapad, så beställer tjuven varor på nätet i deras förmodade smeknamn. Varför skulle han/hon med full vetskap om det folkbokförda namnet göra det? Det är fullständigt befängt, såvida inte personen i fråga är helt bakom flötet.

 

Men inte nog med detta. Sedan jag av Postnords kundtjänst fått veta att jag måste be avsändande företag att kontakta Postnord för att ändra till ”rätt” förnamn kom nästa otrevliga överraskning. Företaget berättade att det kommer att kosta mig 225 kronor, en ”administrativ avgift” som Postnord tar ut och som debiteras avsändaren – och som i sin tur naturligtvis debiterar mig som kund. Om denna avgift berättade aldrig kundtjänsten, vilken den borde ha gjort. Allt annat är dålig kundservice.

Självklart kan det inte kosta Postnord 225 kronor att hantera sådana här namnjusteringar, som hanteras så gott som automatiskt via en blankett på nätet. 225 kronor motsvarar en tämligen normal timlön inklusive sociala avgifter. Det kan knappast ta en postanställd en hel timme att justera ett namns stavning. Om det är så illa borde Postnord, som det så ofta och slentrianmässigt brukar heta, "se över sina rutiner".

Nej, uppenbart är att Postnord här har hittat ännu ett sätt att skaka pengar ur kundernas plånböcker utan att behöva anstränga sig särskilt mycket, om ens något. Att ta ut 225 kronor för en så enkel och dessutom påtvingad tjänst är oförskämt, det är rena ockret. Tusentals paketkunder måste på kort tid ha drabbats och ännu fler kommer att drabbas, alla 225 kronor fattigare innan paketet kan lämnas ut.

Mer än var tionde svensk är utlandsfödd eller har utländsk bakgrund, varav många med för oss infödda svenskar mycket svårstavade namn. Det är därför mycket lätt att stavningen blir fel. En missad eller fel bokstav skulle enligt Postnords regler räcka för ett nekande. Stackars alla hundratusentals kunder med ”konstiga” namn.

Min hustru har ett norskt efternamn som kan stavas på ett tiotal olika sätt. Hon får därför mycket ofta post med ”fel” efternamn enligt Postnords rigida uppfattning. Dessutom har hon ett dubbelnamn med bindestreck emellan, varav hon – som så många andra – bara använder ett av dem som tilltalsnamn.

 

Ja, med en dåres envishet håller Postnord fast att namnuppgifterna måste vara exakta, fick jag veta i en brevkontakt med företaget. Ett ”ä” i stället för ”e” i Per, då blir det nobben. Ingen mannamån här inte, Ordnung muss sein. I övrigt undviker företaget att svara på nästan alla mina frågor. Brevsvaret liknade mest standardiserade fraser om dess säkerhetspolicy.

Så kan arroganta företag, allrahelst om de är stora och har något av en monopolställning, agera mot den hand som göder dem - kunderna.

Trots dessa extrema legitimationskrav är jag övertygad om att Postnord bara silar mygg och sväljer kameler, utan att säkerheten blir särskilt mycket bättre. Och att det i grunden är teater, ett desperat illusionstrick, som ska ge sken av krafttag mot identitetsstölder. Postombudens omdöme och sunda förnuft torde räcka en bra bit längre.

Jag har än en gång skrivit till Postnord, nu med nio mycket konkreta frågor. Det ska bli intressant att se om jag denna gång får några konkreta svar eller bara fortsatt mumlande i allmänna ordalag om dess säkerhetspolicy.

Den här krönikan har tidigare i valda delar publicerats som insändare på DN Åsikt. Klicka här så kan du bland kommentarerna bland annat läsa om andra som drabbats: En kvinna som fick ett rent privatpaket från vänner i Australien tvingades låta Postnord skicka tillbaka det, så att avsändaren skulle få skriva ”rätt” namn på paketet. Tur och retur med flyg, nästan 4.000 mil, totalt 6.000 mil inklusive den första flygturen. Det är en och halv gånger Jorden runt…

 

... och så önskar jag alla läsare en God Jul med förhoppningen att ingen av era julklappar fastnar på posten på grund av en "felaktig" bokstav eller uteblivet bindestreck.

Ju fler svenskar som sätter upp solceller på sina villor och fritidshus, desto mer rycker vi undan mattan för kärnkraften. Bild: Pelle Forsberg

Krönikan 23 november 2015

 

Sverige borde skämmas

för fladdrig energipolitik

 

Idel tomma tak i Ladugårdsängen. Var är solcellerna?

Bild: Pelle Forsberg

Det byggs som sällan förr i Örebro. Ladugårdsängen har under de senaste åren växt så det knakat, med idel nya flerbostadshus. Och utbyggnaden fortsätter. Där står byggkranarna just nu på rad, i full färd med att smälla upp ännu fler bostäder.

Men var är solcellerna på taken? Jag passerar nästan dagligen denna min grannstadsdel och har ännu inte sett en enda solcellsanläggning. Där finns mängder av stora tak i fritt söderläge som skulle passa utmärkt att klämma fast solceller på.

Förklaringen är den bedrövligt försiktiga svenska energipolitiken, som sedan folkomröstningen om kärnkraft 1980 har varit ett ständigt fladdrande, för att inte säga ett skämt. Ingen regering har sedan dess vågat drämma näven i bordet och förkunnat att nu, nu jäklar anamma, nu satsar vi brett och långsiktigt på alternativ energi. Bidrag och subventioner till ny energi och miljösatsningar har kommit och gått, höjts och minskats och ändrats lite hipp som happ. Ingen har därför vågat hoppas på vad som i ett längre perspektiv ska komma att gälla.

 

Nu senast har regeringen med sin nyligen antagna höstbudget beslutat att på produktionen från solanläggningar som är större än 144 kilowatt ska det betalas sedvanlig skatt. Det drabbar inte privatpersoner, men väl stora företag och kommuner, som nu dragit öronen åt sig och högst förståeligt tvekar om att satsa på solen.

Om det är några som skulle kunna vara mäktiga draglok för den alternativa energin, så är det just de stora företagen och det offentliga. Nu har man i stället lagt krokben för den möjligheten.

Vid årsskiftet 2014-2015 sänktes dessutom bidraget till solcellsanläggningar. Tidigare uppgick det till 35 procent för alla, men sänktes till 30 procent för företag och 20 procent för privatpersoner. Med ett penndrag – och det gick snabbt - rycktes den ekonomiska möjligheten att investera i solceller undan för många ägare av småhus. Femton procents minskning betyder lika många förlorade tusenlappar med en anläggning som kostar 100.000.

Visserligen har riksdagen nu beslutat att ytterligare 1,4 miljarder ska satsas på solcellsbidrag fram till 2019, men det procentuella stödet höjs inte. Det innebär bara att bidragspengarna räcker till att fler får möjlighet att söka ett krympt bidrag.

 

Själv togs jag på sängen av det minskade solbidraget vid årsskiftet. Mitt uppe i planeringen av en solanläggning på mitt fritidshus i december förra året fann jag efter nyårsnattens klockringning att den skulle kosta mig nästan 15.000 kronor mer. Ty det snabba och diskreta riksdagsbeslutet i december gick mig helt förbi. Först i början av januari upptäckte jag vad som hänt på Blasieholmen.

Ändock, skam den som ger sig. Jag beställde ändå anläggningen för 96.000 kronor, ansökte om det krympta bidraget, och i maj i år kunde jag trycka på startknappen. 4.000 watts effekt ska täcka hela årsförbrukningen på 3.000 kilowattimmar. Sommarhalvårets överskottsproduktion säljs till mitt elbolag och under det solfattiga vinterhalvåret ”köps den tillbaka”. Med skatteavdrag per såld kilowattimme och runt en halv tusenlapp i elcertifikatsbidrag ska slutnotan för elen kunna bli noll.

Det blir naturligtvis inte samma fördelaktiga investering som jag hade hoppats på. Med 35 procents bidrag skulle anläggningen ha varit avskriven på knappt 11 år. Nu lär det dröja mellan 13 och 15 år innan den är ”betald”. Det blir mina barn som kommer att göra den stora ekonomiska vinsten med investeringen.

Men pengarna är ändå inte det viktigare. Den viktigaste vinsten gör vår gemensamma miljö, och det redan från och med nu. 3.000 kilowattimmar egenproducerad el betyder 3.000 färre kärnkraftsproducerade kilowattimmar. Ju fler privatpersoner som sätter upp solceller, desto mer rycker vi undan mattan för kärnkraften.

 

Det är vad Tyskland har gjort. Sedan många år har generösa statliga subventioner till vind- och solkraft gjort att det blivit ett föregångsland vad gäller alternativ energi. Mängder av små som stora vindkraftverk har växt upp överallt och på de tyska bostadstaken står solcellerna som spön i backen. Och kärnkraften har nu Tyskland bestämt sig för att helt avveckla.

Så borde Sverige också ha gjort för länge sedan. I stället har våra riksdagspolitiker i känd svensk stil i decennier utrett och utrett till förbannelse, men resultatet har tills nu bara blivit en liten fånig tumme. En tvehågsenhet som Sverige borde skämmas för.

 

Kanske är de 1,4 extra miljarderna till solcellsanläggningar under fyra år början på en storsatsning på alternativ energi. Men fan tro’t …

 

Plötsligt var byggubbarna försvunna i flera dagar. Bild: Pelle Forsberg

Krönikan 16 oktober 2015

 

Evinnerliga enkäter och

försvunna hantverkare

 

Vem orkar svara på alla kundenkäter?

Du ringer kundtjänsten hos ett företag eller myndighet och i snart nio fall av tio kan du ge dig fasen på att de efter samtalet vill ha ditt omdöme om servicen i ”några frågor” som ”bara tar några minuter”.

Du köper en vara på internet och i 9,7 fall av 10 kommer det någon dag därefter ett mejl, där de vill veta hur nöjd eller missnöjd du är.

 

För många, många år sedan svarade jag – när jag var på humör och ansåg mig ha tid - på sådana enkäter. Men sedan länge är det tvärstopp. Det har bara blivit för mycket, det är en veritabel inflation i uppmaningar om att tycka till. Om jag någon gång är missnöjd med en kundtjänst, vara eller tjänst, då mejlar eller ringer jag upp företaget och framför mina synpunkter. Direkt till en levande människa, inte en digitaliserad pratmaskin.

Det händer dock att även jag på eget initiativ ibland ringar upp ett företag och berömmer dem för god service eller bra varor/tjänster. Men då ska det vara något exceptionellt.

Många borde i likhet med mig vara utmattade av dessa enkäter. Hur många svarar i dag på företagens frågor? Jag är övertygad om att de bara blir färre och färre.

 

Sommaren har flutit förbi och så har även alla hantverkare jag anlitat - och försökt anlita. För hantverkare är ett märkligt släkte. De tycks anse att de själva och inte kunden är i centrum. Minst två gånger av tre dyker de inte upp som uppgjort. Dagen innan ringer de och ställer in sitt besök, ”det har kört ihop sig, jag kommer kanske på torsdag i nästa vecka i stället”. Eller fredag. Eller måndag. Eller nästa månad.

I maj månad mejlade jag min rörmokare på landet om att jag eventuellt ville montera ett filter till vårt brunnsvatten. Skickade med resultatet av en vattenanalys med betyget ”tjänligt med anmärkningar”. Vad tyckte han, behövs ett vattenreningsfilter utifrån den analysen?

Nu är det oktober. Fem månader har gått. Inget svar har jag fått. Jag tror att han fortfarande lever, eftersom jag inte sett hans dödsannons.

 

För två år sedan byggde vi ut stugan på landet till dubbla bostadsytan. I kontraktet skrevs in att arbetet skulle vara klart senast den 31 maj, såvida inget oförutsett satte hinder för det.

Ingen oförutsett enligt min bedömning inträffade. De trevliga byggubbarna kom och gick lite hipp som happ. Vissa dagar jobbade de som fan från morgon till kväll, medan andra och flera dagar i sträck var de helt försvunna, uppslukade av jorden. Något hade kommit emellan, ett ströjobb här och ett ströjobb där.

Ytterligare andra dagar dök en ensam gubbe upp i någon timme eller två. Krafsade lite bland presenningar, sågade till några brädstumpar, slamrade med hammaren en liten stund – och sedan var han puts väck.

Vi hade trott att vi i lugn och ro skulle kunna ställa i ordning den utbyggda delen under sommarmånaderna. Lacka golv, möblera, fixa till, göra det beboeligt.

 

Ånej. Så roligt skulle vi inte få ha. I början av juli förkunnade byggfirmans ägare, tillika arbetsledare, att nu var det semester i tre veckor. ”Vi kommer tillbaka i början av augusti”.

Där satt vi bland damm, plankspill, byggställningar och övergivna elverktyg som också fick semester.

Den 21 augusti slogs den sista spiken in – två och en halv månad försenat.

Visst blev det bra. Visst hade gubbarna och grabbarna gjort ett gediget arbete. Med det var vi helnöjda – men inte med tidsåtgången.

Kontraktsbrott? Tja, det var det nog. Men ibland måste man tyvärr låta udda vara jämnt. Det var ju ett proffsjobb.

 

 

Byggfirman fick därför på höstkanten ytterligare ett litet jobb - att slå ut en innervägg i den gamla husdelen. Och då – BINGO! – utfördes det på det datum vi hade kommit överens om. Vi blev helt förstummade, nöp oss i armen – men det var sant.

Vad är det som gör det så svårt för svenska hantverkare att hålla tider? Styrs de av månens faser, himlens stjärntecken eller är de bara så erbarmligt dåliga på att planera?

Krönikan 6 juni 2015

 

Staten enda garanten

för bra mobiltäckning

 

Sextiotal. Det var då det kostade 300 kronor att få telefon installerad - för alla. Bild: Pelle Forsberg

SVT riktade nyligen i en serie reportage sökarljuset på den urusla mobiltäckningen i många delar av landet. Så usel att en och annan tvingas upp på sina hustak för att kunna ringa.

Jojo, så går det när man låter marknaden sköta en så viktig infrastruktur som telefonnät. Det som inte är lönsamt skiter man blankt i. Landets mobilnät borde från början ha byggts upp av staten, som sedan skulle ha låtit de olika operatörerna hyra kapacitet.

När Sverige på allvar ”telefonierades” med det fasta nätet efter andra världskriget gjordes det efter principen att alla svenskar skulle kunna få telefon till samma enhetliga pris – hur långt ifrån närmaste anslutningspunkt bostaden än låg. Det betydde att avlägset liggande hushåll långt inne i Norrlands inland kunde få telefon till ett hyfsat pris. Om jag inte minns fel kostade det på 50- och 60-talet 300 kronor att bli ansluten, oavsett om det handlade om 200 meters eller 8 kilometers ledningsdragning.

Tre hundra var visserligen en ganska stor summa på den tiden – det motsvarade i början av 60-talet en låg veckolön för en arbetare. Men det var inte oöverkomligt, och de som solidariskt fick subventionera abonnenterna i glesbygd var stadsborna. Hela Sverige skulle ju leva. Men det var på den tiden. I dag verkar det enligt lönsamhetstänkandets gudomliga princip vara ett skällsuttryck.

 

Fem gånger var jag inne på försäkringsbolagets hemsida och kollade in deras bilförsäkringar. Lika många gånger blev jag - dagen därpå – uppringd av deras försäljare:

- Hejsan, hejsan Per Olov Yngve, vi har sett att du besökt vår hemsida. Vad vi nu kan erbjuda dig, special price for you, är bla, bla, bla …

Den här typen av marknadsföring är som pesten. Rena hemfridsbrottet, något av en reklamvåldtäkt i mitt eget hem. I många europeiska länder är detta förbjudet – eller starkt begränsat i rådande lag – men inte i Sverige. Här måste vi nixa alla våra telefonnummer om vi vill slippa eländet, eller - om vi redan är kund hos ett företag - aktivt ringa upp det och undanbe oss fortsatt säljringande.

Våra hem är numera inte alls våra borgar. Vi tvingas värja oss med näbbar och klor mot reklamfloden, sätta upp reklamskyddsvallar för både det ena och det andra, och så borde det inte få vara. Jag efterlyser ett totalförbud mot marknadsföring på telefon, såvida vi inte uttryckligen och på eget initiativ sagt ja.

 

Modenycker är en märklig företeelse. I många år skulle det vara murrigt svarta eller silvergrå bilar och kläder. Förfärligt fult. Nu har trenden vänt. Plötsligt har det återigen dykt upp härligt glada färger på kläderna. Och bilarna – ja, de har plötsligt blivit kritvita.

Vitt är alltså den nya modefärgen på bilar. Om man nu kan kalla det för en färg, lika lite som svart i mitt tycke är det. Båda varianterna är hopplöst smutsovänliga. Det behövs inte mycket skitstänk på en svart eller vit bil för att de ska se genomsmutsiga ut. Bättre då med silvergrått. då kan man ratta omkring bra mycket längre innan den ser för jävlig ut.

Men få ting är de facto nytt under solen. Det är rundgång även på modet. Frågan är vem som egentligen bestämmer hur rundgången ska se ut – vi konsumenter eller företagen?

 

 

Nedfallen ledning. Evakuering och tågbyte mitt ute på linjen. En krydda i tillvaron. Bild: Pelle Forsberg

Krönikan 5 maj 2015

 

Det finns mycket

att bocka och tacka för

 

Jag ber att få bocka och tacka de senaste decenniernas regeringar – inte minst den gamla alliansregeringen – för allt de åstadkommit för att göra livet lite mer spännande för oss som konsumenter:

Jag vill tacka för avregleringen av taximarknaden som gett driftiga taxiförare laglig möjlighet att ta 10.000 kronor för en resa mellan Arlanda och Stockholm. En oförglömlig upplevelse som jag tror uppskattas av framför allt utländska turister.

Jag vill tacka för privatiseringen av bilprovningsverksamheten. På så sätt ser jag lite mer av mitt kära land, eftersom jag nu fått tre mil längre att åka till närmaste statliga bilprovningsanläggning. Raskt ökade allas priser på bilprovning, men det är något man måste stå ut med i valfrihetens namn.

Jag vill tacka för alla privata friskolor som bidragit till att den tidigare tvångsblandningen av de olika samhällsklassernas barn nu äntligen har stoppats. Ty lika barn leka bäst. Nu väntar jag bara på elitklasser, där de duktigaste eleverna ska slippa störas av klasskamrater som inte är lika smarta.

 

Jag vill tacka för slopandet av apoteksmonopolet. Även här har det gett mig tillfälle att få resa lite längre till ett statligt apotek, närmare bestämt en och en halv mil. För att inte tala om det därmed fantastiskt utökade utbudet av livsnödvändiga apoteksvaror som hårschampon, tuggummin och mystiska piller som påstås öka sexlusten – listan kan göras lång.

Jag vill tacka för det nya pensionssystemet som gett oss en imponerande valfrihet när det gäller premiepensionsfonder. Omkring 700 stycken överträffade mina vildaste förväntningar. En verkligt rolig fritidssyssla att ägna några timmar i veckan åt att kolla fondernas utveckling för att kunna flytta fram och tillbaka och välja den mest optimala.

Jag vill tacka för utförsäljningarna av allmännyttans bostäder till bostadsrätter, som effektivt har fått bort många av de mindre bemedlade från Stockholms innerstad. Här har naturligtvis även de slopade bostadsbyggnadsubventionerna spelat in. Södermalm, till exempel, har äntligen blivit en värdig stadsdel för folk i karriären. Lika vuxna leka bäst.

 

Jag vill tacka för alla skattesänkningar som gett framför allt oss välbärgade mer i plånboken till att konsumera ännu mer av livets nödtorft, som stadsjeepar, ansiktslyftningar, weekendresor till New York och till att värma upp utomhuspoolen under vintern.

Jag vill tacka för avregleringen av telekommarknaden, som öppnat upp för många, många lycksökare, vars horder av klagande kunder ser till att Allmänna reklamationsnämnden har något att göra. Se där en riktigt jobbskapande valfrihetsreform!

Jag vill tacka för avregleringen av järnvägsunderhållet och att staten hållit hårt i pengarna. Tågresande har därmed blivit som ett roligt roulettespel – ska jag komma fram till Arlanda i tid, eller ska nedfallna ledningar och trilskande växlar göra att jag missar flyget. Spännande!

Jag vill tacka för utförsäljningen av den statliga kassakon Vin & Sprit. Inte ska staten profitera på brännvin, det ska den djupt ansvarstagande privata alkoholindustrin göra. Och är det inte snart dags att bli av med LKAB och Vattenfall?

 

Ja, det finns mycket att tacka dessa framsynta regeringar för. Och mer vill jag se. Kan man inte privatisera grundvattnet och luften vi andas? Här skulle öppnas oanade affärsmöjligheter, där ingen medborgare skulle kunna slippa undan att öppna plånboken, till gagn för penningströmmarna till Cayman Islands och Bermuda.

Tack för ordet.

Tillsammans med utsläppen av kväveoxider, vattenånga och effekter från kondensstrimmor beräknas flyget svara för 3 procent av människans totala påverkan på klimatet. Bild: Norwegian

Krönikan 7 mars 2015

 

Konkurrens som tär

på miljö, folk och fä

 

Konkurrens är bra. Då skärper sig företagen, priserna hålls nere och kvaliteten blir förhoppningsvis högre. Allt för att vinna konsumenternas gunst. ”Köp mig, jag är billigast och bäst”.

Så ser den positiva bilden av konkurrens ut. Men konkurrensen kan även ha otrevliga baksidor. Och det är när priserna hålls nere med hjälp av lägre löner, sämre arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. I de värsta formerna resulterar det i ren rovdrift på de människor som förser oss med varor och tjänster.

Eller rovdrift på djur när det handlar om vår mat, djur som tvingas växa upp under vidriga betingelser. Svansar på griskultingar som klipps av utan bedövning, djur som pumpas fulla med antibiotika och djurbesättningar som tvingas växa upp i spiltor de inte kan vända sig i. Bara för att nämna några få av många exempel. Det är att begå våldtäkt på djurs naturliga beteenden.

Eller rovdrift på vår känsliga natur. Tropisk regnskog som skövlas för att bereda mark för odling av oljepalmer eller mark för boskapsskötsel, så att vi ska kunna tugga i oss fler och fler hamburgare. Mangroveträsk som utnyttjas för odling av jätteräkor och förstör livsmiljön för många känsliga djurarter.

 

Genom åren har vi sett otaliga skräckexempel på hur många stora globala företag cyniskt har blundat för arbetsförhållandena i de fabriker i utvecklingsländer, varifrån de låter tillverka eller köper sina varor. Det senaste årtiondet har en mindre förbättring skett, men det är inte resultatet av att företagsledningarna plötsligt fått dåligt samvete. Utan det är tack vare ett allt hårdare tryck från konsumenter som satt ner foten och sagt att nu får det fan-i-mig vara nog. Vi vill inte köpa varor från företag som har blod på sina giriga fingrar. Här har inte minst den internationella organisationen Fairtrade, Rättvisemärkt, spelat en stor roll.

Och vår atmosfär förpestas allt mer av utsläppen från det allt billigare och starkt ökande flygresandet, som möjliggjorts av större och större flygplan och en knivskarp konkurrens. Mot bakgrund av flygets ökande bidrag till växthuseffekten är det absurt att det ska vara så billigt att flyga på nöjesresor över en veckoslut till den ena storstaden efter den andra. Vad är det för en stollig värld vi lever i när vissa utan att blinka åker till New York bara för att ”shoppa loss” några få dagar?

 

Konflikten mellan flygbolaget Norwegian och dess piloter sätter den här frågan i blixtbelysning. Den extrema konkurrensen tvingar flygbolagen att skära bort miljardbelopp i sina budgetar och då är det den stora utgiftsposten personalen som det ska hackas i. Med hjälp av osäkrare anställningsvillkor, sänkta löner och färre anställda som tvingas jobba hårdare ska konkurrensen mötas.

Det värsta med försämrade arbetsvillkor inom flyget är dock att flygsäkerheten är i fara. Det finns gränser för vad en människa orkar med och ska behöva acceptera. Jag vill inte flyga med uttröttade piloter och kabinpersonal, då betalar jag hellre lite mer för biljetten.

Det måste också finnas gränser för hur långt konkurrensen ska tillåtas gå. Skärp lagar, förordningar och internationella överenskommelser. Men det räcker ändå inte till. Det går inte att lagstifta och förordna in i minsta mikrodetalj, och samvetslösa företag hittar alltid kryphål. I slutänden hänger det på oss konsumenter att säga stopp och nej tack. Om en vara eller tjänst är osedvanlig billig är det oftast något lurt.

 

 

Det billiga flygresandet har nått vägs ände. Hit men inte längre, och helst ett steg bakåt. Inför en internationell skatt på flygbränsle och flygskatt för resenärerna. Satsa på höghastighetståg och sänk radikalt priserna på tågbiljetter så att det aldrig ska vara billigare att flyga kort- och medeldistans än att åka tåg. Att flaxa iväg på weekendresor till europeiska huvudstäder i tid och otid är inget livsviktigt. Det är ett oskick på miljöns bekostnad.

Pelle Forsberg

Krönikan 9 februari 2015

 

Falska gratisvaror

och falska rabatter

 

Innebörden av ordet ”gratis” tycks för många näringsidkare vara förfärligt svår att förstå. Det finns absolut inga nyanser av ordets betydelse. Gratis kan aldrig vara annat än gratis, och eftersom ingenting kan vara halvt gratis finns inte heller något ”helt gratis”. När någonting är gratis skänks något bort utan några som helst förbehåll eller krav.

Ändå vimlar marknadsföringen – framför allt på nätet – av falska gratispåståeden. ”Köp den här prylen så får du en annan pryl gratis”. Nej, man får den absolut inte gratis, men däremot ”utan extra kostnad” eller ”på köpet”.

Konsumentlagstiftningen är helt tydlig på den här punkten, utan extra kostnad ska det heta. Och det kravet har funnits i lagen sedan 80-talet.

Jag antar att de flesta övertrampen mot den här lagregeln beror på ren okunnighet om vilka regler som gäller. Eller dåliga kunskaper i svenska språket. Exempel på det sistnämnda blir dessvärre allt vanligare. Det räcker med att läsa folks kommentarer på nätet och i mejl. Fullt med häpnadsväckande stavfel, enorma textmassor utan punkt, kommatecken eller stycken, förfärliga särskrivningar av sammansatta ord, stora bokstäver används hipp som happ.

Som journalist och därmed djupt intresserad av det svenska språket är den här utvecklingen deprimerande. Att inte behärska det mest elementära i språket är dessutom ett stort handikapp. Vem vill anställa en person vars jobbansökan vimlar av märkliga språkfel?

Jag minns en av Nerikes Allehandas chefredaktörer, som konsekvent spolade alla jobbsökande som stavade ordet artikel med ck. De flög direkt ner i papperskorgen.

Jag drar ofta öronen åt mig om till exempel en privat Blocketannons innehåller stavfel på stavfel, det må bero på slarv eller okunnighet. Det ger onekligen ett oseriöst intryck. Om säljaren har ett utlandsklingande namn och därmed kan vara invandrad är det naturligtvis förklarligt. Men inte en Kalle Karlsson. Då bläddrar jag oftast vidare bland annonserna i jakt på någon som åtminstone vet vad en stor bokstav är för ett konstigt tecken.

Detta om gratis, och om taskiga lag- och språkkunskaper. Nu över till rabatter och ständiga reor. Rabatter är det heller ingen hejd på i den kommersiella världen, och det är ju okej så länge de inte varar för länge.

Men en del verkar vara helt odödliga. Jag har i över tio år haft antivirusprogrammet Norman på mina datorer. Under alla dessa år har det varit ständig rabatt på deras tjänsteprodukter, oavsett om man är en gammal kund som ska förnya, eller en helt ny. Alltid rabatter till alla. Alltid.

De ”rabatterade” priserna är naturligtvis inte rabatterade. De är ordinarie priser. Rabatternas syfte är att slå blå dunster i ögonen på kunderna, de är rena bluffen och därför olagliga.

Ständiga reor som aldrig tar slut är också en kär sysselsättning för vissa företag. Ur & Penn-kedjan är ett av många som alltid har en rea på gång. Eller har de en reafri dag i månaden så att de kan påstå att det handlar om olika reor?

För många år sedan slog Konsumentverket fast att ett så kallat extrapris får gälla i högst fyra veckor. Den tolkningen av lagen kan direkt överföras även på rabatter. De får inte gälla i evigheter.

 

Detta om falska rabatter och falska reor. Nu över till ständiga årliga prishöjningar även när den allmänna inflationen är låg eller ingen alls. Och det har den nu varit under åtskilliga år. Pinnglass och färg hör till de varor som år efter år alltid ökar mycket mer än inflationen. Runt tio procents årlig prishöjning verkar vara pinnglass- och färgtillverkarnas måttstock. Som husägare borde jag ha bunkrat upp med flera hundra liter av ”mina” färger för 20 år sedan. Då skulle mitt målningsunderhåll ha blivit billigare och billigare för varje år. Nu betingar dessa burkar ett löjligt högt pris.

Och pinnglass har jag slutat att köpa.

Slutligen kan jag bara konstatera att Ica-butikernas urfåniga märkning ”Vårt pris” fortsätter. Självklart är det den enskilda butikens pris som står på butikens prislappar, vad annars?

Goddag yxskaft …

 

Krönikan 13 januari 2015

 

Skönhet på ställen

där solen aldrig skiner

 

Dags för renovering?

Jag trodde att jag hade hyfsad koll på vilka konsument- hälso- och skönhetstrender som rör sig i tiden. Men en del har jag tydligen missat – och det med flera år. Häromveckan stötte jag på en företeelse som jag först trodde var ett riktigt dåligt skämt.

Analblekning.

Det finns uppenbarligen folk som tycker att det är genant? – eller fult? - att vara lite brun eller rödlätt i rövhålet. Frågan är i så fall vilka som bryr sig. Och hur många är de som känner till andras färgstatus där bak? Det torde vara en mycket, mycket liten skara udda människor som går runt och spanar sina vänner djupt in mellan skinkorna. Jag gör det inte.

 

Den både kända och ökända bloggerskan Kissie blekte sig i häcken för flera år sedan. ”Mitt anus blev verkligen jättefint och ljust” skrev hon i bloggen, samtidigt som hon uppmuntrade andra till detsamma, ”perfekt om ni vill piffa till anuset”.

I en av kommentarerna på bloggen berättade en tjej att hon nog också skulle uppgradera sig med en analblekning, för att ”överraska pojkvännen”. Jomenvisst, den kategorin torde vara den enda som brukar få tillfälle att uppmärksamma färgprakten i ändalykten.

Jag trodde att det gamla talesättet att skönhet kommer inifrån fortfarande gällde, men numera kommer den tydligen bakifrån.

 

Redan tandblekning av tillräckligt vita tänder är en märklig företeelse. Så har vi då också fått analblekning. Lägg därtill anskrämliga botoxplutande munnar, skönhetsoperationer av redan vackra ansikten och ”justeringar” av blygdläppar. Och så män som förlänger snorren för att de inbillar sig att den är för liten. Ju större den är, desto fler tjejer kommer rusandes. Eller?

Vi skattebetalare har varit med och betalat dessa aparta plastikkirurgers utbildning. Min andel av de skattekronorna vill jag ha tillbaka.

 

Så här långt har alltså fixeringen vid det egna jaget, den egna kroppen, gått. Kan det gå längre? Det är ställt utom allt rimligt tvivel att det genomkommersialiserade samhället med sin aggressiva marknadsföring till stor del har bidragit till den här utvecklingen. Du får inte vara nöjd med din kropp, din person och ditt liv. Du duger inte. Du får aldrig känna att du är bra som du är. Du måste vara lite missnöjd, helst mycket missnöjd, så att du fortsätter att försöka köpa dig lycka och självförtroende med hjälp av en aldrig sinande ström av allt fler meningslösa varor och – som i det här fallet – tjänster.

Den kommersiella anusblekningsverksamheten och så kallade skönhetskirurgin ökar visserligen bruttonationalprodukten och skapar ett och annat jobb. Men det är knappast sådana jobb vi vill ha i ett samhälle där sjuk- och äldrevården skriker efter personal.

 

Och ute i världen lever hundratals miljoner fortfarande i djup fattigdom. Medan vi piffar upp våra ändtarmsmynningar och finjusterar näsor för dyra pengar.

Det är synd om människorna, sa August Strindberg. Ja, åtminstone vissa av oss.

 

Äldre krönikor hittar du under årtalsrubrikerna högst upp på denna sida

Äldre krönikor från och med 2012 hittar du under respektive årsrubrik * Kolla in Svarta länslistan - på den hittar du företag som du bör undvika att handla hos. * Svensk Handels Varningslista över andra tvivelaktiga företag i hela landet * Ät fisk med gott samvete - här är WWF:s fiskguide * Så känner du igen israeliska varor * Nyttiga länkar för dig som konsument * Få hjälp av länets konsumentvägledare * Om sajten Konsumentmakt! * Kontakt : pelle@orebro-konsument.se

Svarta listan hösten 2018:

Tio länsföretag

fortsätter strunta

i ARN:s beslut

Augusti 2018. Tretton företag i länet finns nu på konsumenttidningen Råd & Röns Svarta listan för hösten 2018. Över hälften är - som vanligt - bilhandlare. Ett av företagen har sin verksamhet i Hallsberg och ett i Laxå, medan resten har sitt säte i Örebro.

Anmärkningsvärt är att de tio företag som fanns med på listan i februari 2018 fortfarande står kvar. De har alltså, efter närmare ett år eller mer, fortsatt att strunta i Allmänna reklamationsnämndens beslut. Det finns alltså all anledning att varna extra för dessa företag.

WWF:s fiskguide

- ät fisk med gott samvete

  • Vägtrafiksajter lurar dig att betala för gratistjänster
  • Guldfågeln använde 52 ton kasserat kött i chicken nuggets
  • KO stämmer Svensk Fordonsgaranti
  • Seniortelefoni döms för vilseledande försäljning
  • KO stämmer Jollyroom för påhittad rea
  • Tvingas böta fyra miljoner för bluffpriser
  • Struntade att varna för farliga matvaror
  • Telekomtjänster marknadsförs med fula metoder
  • Biluthyrarna tvingas ändra sina villkor
  • Domstolen stoppar trafiksajt
  • Stora skillnader i ungdomars matvanor
  • Tusentals lurade av falsk trafiksajt
  • Högsta instans fastställer vite på tre miljoner
  • Fler livsmedel ska berikas med D-vitamin
  • Misslyckade köp kostar 50 miljarder varje år
  • Mikroplast bör begränsas i fler produkter
  • Sembo förbjuds ge otydliga priser på semesterresan
  • EU ska syna smakförstärkare i våra livsmedel
  • Fusk med livsmedel ska kunna ge fängelse
  • Otillåta kosttillskott avslöjade i EU-aktion
  • Svenskarna äter allt mindre kött
  • Begagnade barnvagnar från Maclaren kan vara farliga
  • Ny vägledning kan ge hjälp i fiberfrågor
  • KO överklagar Kissie-domen
  • Sexton företag har anmälts till åklagare
  • Mest missnöje med begagnade bilar och hantverkare

Vägtrafiksajter

lurar dig att betala

för gratistjänster

Försöker se ut som en myndighet

 

Söndag 21 oktober 2018. Nya webb-platser som bland annat erbjuder registreringsbevis, ställa av och på fordon och beställa registreringsskyltar riskerar att ge konsumenter intrycket att en myndighet står bakom sajterna. Konsumenter som köpt vägtrafiktjänster på webbplatserna kan också komma att debiteras för andra tjänster.

 

I våras stoppade Patent- och marknads-domstolen webbplatsen trafikenheten.se, efter en stämning från Konsumentombuds-mannen, KO. Strax efter det dök en snarlik sajt upp – transportverket.com.

Nu förekommer flera liknande webbplatser igen, som till exempel vagtrafiktjanster.com och vagtrafik-registret.com, och även dessa sajter skulle enligt KO kunna ge intrycket att de kommer från en myndighet.

 

Var uppmärksam!

Konsumenter har hamnat på beställnings-formulär på webbplatserna efter att sökt på tjänsterna på Google. Konsumenter uppmanas därför att vara uppmärksamma när man söker på nätet efter Transport-styrelsens vägtrafiktjänster.

Webbplatserna tar betalt för sina tjänster. Att ta betalt för en tjänst som någon annanstans är gratis är inte förbjudet men det måste vara tydligt vem det är som står bakom tjänsten.

 

Falska kontaktuppgifter

De nya webbplatserna har falska kontakt-uppgifter. Tjänsterna är samtidigt förenade med villkoret att leverantören påstår sig ha rätt att dra pengar även för ”andra tjänster”.

Konsumentverket har inlett en utredning av webbplatserna och samarbetar med polisen och Transportstyrelsen.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Guldfågeln använde 52 ton

kasserat kött

i chicken nuggets

Försäljningen stoppas

 

Fredag 12 oktober 2018. Vid en kontroll på en av Guldfågelns anläggningar upptäckte Livsmedelsverket att företaget använt kasserat kött i chicken nuggets. Därför förbjuder Livsmedelsverket Guldfågeln att sälja det lager av chicken nuggets som finns kvar på företaget.

 

När kött kasseras skiljs det från det kött som kan ätas och får inte tas tillbaka in i livsmedelsproduktionen igen. Vid kontroller har Livsmedelsverket upptäckt att Guldfågeln använt kasserat kött i chicken nuggets. Därför får företaget inte sälja det lager av chicken nuggets som finns kvar på företaget.

 

Inte farligt att äta

Köttet är inte farligt att äta, men har kasserats och ska därför inte användas i mat.

- Eftersom köttet inte är farligt att äta har vi inte krävt att företaget drar tillbaka det som redan finns i butik. Det är däremot självklart möjligt för inblandade företag att återkalla produkterna själva säger Christian Berking, senior veterinärinspektör på Livsmedelsverket.

 

Källa: Livsmedelsverket

 

 

KO stämmer

Svensk

Fordonsgaranti

 

Onsdag 10 oktober 2018. Brevet ser ut som en uppmaning att förlänga bilens fabriksgaranti. Men i själva verket kommer utskicket från företaget Svensk Fordonsgaranti som säljer något som inte alls har med fabriksgaranti att göra.

 

Många konsumenter har trott att de är tvungna att betala för att inte riskera att stå utan skydd för dyra skador på bilen. Konsumentverket har hittills fått in över 860 anmälningar mot företaget. Formule-ringarna i utskicket gör att många tror att det kommer från bilföretaget och att man måste betala för att fortsatt ha en garanti på bilen.

–Vi ser mycket allvarligt på företagets marknadsföringsmetoder. När man läser brevet är det lätt att tro att det är riskfyllt att inte betala, att man står helt utan skydd. Det är också lätt att tro att utskicket kommer från bilfirman där man köpt bilen eller fått den servad, säger Carolina Andersson, processråd vid Konsument-ombudsmannen, KO.

 

En miljon adresser köptes

Fordonsgaranti har köpt över en miljon adressuppgifter från Transportstyrelsen och på så vis kunnat nå många bilägare med ett direktadresserat brev där bilens registreringsnummer står angivet. Efter att många konsumenter vänt sig till Transport-styrelsen med frågor om utskicket beslutade myndigheten sig för att inte längre sälja adressuppgifter till företaget.

Ändå har företaget fortsatt att skicka brev till bilägare.

 

En miljon i böter

Nu stämmer KO företaget och personen bakom företaget. KO vill att domstolen förbjuder marknadsföringsmetoderna. Dessutom begär myndigheten att dom-

stolen dömer företaget att betala en miljon kronor i marknadsstörningsavgift, som är ett slags böter. KO vill även att domstolen förbjuder företagets metoder med omedelbar verkan eftersom så många drabbas av utskicken.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Seniortelefoni döms för

vilseledande

försäljning

 

Fredag 5 oktober 2018. När företaget Seniortelefonis säljare ringde lät det som man skulle få en senior-rabatt på sitt befintliga telefonabonnemang. Men i själva verket handlade det om byte till en helt ny teleoperatör.

 

Säljarna pratade snabbt och struntade i om de uppringda berättade att de hörde dåligt eller inte hängde med i samtalet. Många konsumenter uppfattade att den som ringde var från deras ordinarie telefonbolag.

Nu dömer Patent- och marknadsdomstolen Seniortelefoni och personen bakom bolaget för brott mot marknadsföringslagen.

 

Siktade in sig på äldre

– Företaget har riktat in sig på äldre personer och enligt vår uppfattning har företaget på ett mycket fult sätt medvetet lurat dem att de skulle få en rabatt på sitt ordinarie telefonabonnemang. Vi är nöjda med att domstolen nu delar vår syn på försäljningsmetoderna, säger Carolina Andersson, processråd vid Konsument-ombudsmannen, KO.

Företaget startade 2016 och inom kort kom en stor mängd anmälningar in till Konsumentverket. Ibland var det den drabbade själv som anmälde, andra gånger kom anmälan från en närstående. Förra året stämde KO Seniortelefoni och personen bakom företaget.

 

50 000 kronor

Domen från Patent- och marknads-domstolen innebär att företaget ska betala en marknadsstörningsavgift på 50.000 kronor. Företaget och personen bakom förbjuds att påstå eller ge sken av att de är, eller samarbetar med, konsumentens befintliga telefonbolag. De måste också bli tydliga med att syftet med telefonsamtalet är att sälja ett nytt telefonabonnemang.

Om bolaget eller personen bakom bolaget skulle bryta mot domen kan de tvingas att betala vite på 500.000 respektive 250.000 kronor.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

KO stämmer

Jollyroom

för påhittad rea

 

Måndag 1 oktober 2018. Jollyroom har under flera år haft ständiga rea- och utförsäljningskampanjer, trots att priserna inte är lägre än vanligt. Därför stämmer nu Konsumentombudsmannen bolaget med krav på en marknads-störningsavgift på tio miljoner kronor.

 

Företaget är Nordens största inom baby- och barnprodukter på nätet. Webbplatsen har bortåt en miljon besökare varje månad.

Konsumentverket har två gånger tidigare öppnat ärenden mot bolaget och påtalat att de bryter mot lagen. Båda gångerna har Jollyroom lovat att bättra sig, men utan resultat. Företaget använder fortfarande metoder som Konsumentverket anser tydligt bryter mot marknadsföringslagen.

 

Snedvrider konkurrensen

– Påhittade reakampanjer riskerar att lura konsumenter att de gör ett mer fördelaktigt köp än det i själva verket är. Dessutom riskerar det att snedvrida konkurrensen för andra företag i branschen som följer lagen, säger Pär Magnusson, processråd vid Konsumentombudsmannen, KO.

Därför stämmer nu KO företaget. KO begär också att domstolen dömer bolaget att betala en marknadsstörningsavgift, ett slags böter, på tio miljoner kronor. Det motsvarar cirka en procent av bolagets årsomsättning och är den högsta möjliga marknads-störningsavgift som domstolen kan döma ut.

 

Fortsatte att bryta mot lagen

KO anser att det är extra allvarligt att bolaget fortsatt att bryta mot lagen, trots tidigare påpekanden från myndigheten och bolagets löften om ändring.

KO begär att domstolen ska förbjuda företaget att använda sig av olika rea-begrepp när det inte handlar om någon tids-begränsad rea med klart nedsatta priser. Företaget ska inte heller få kalla kampanjer utförsäljning när det inte handlar om någon äkta utförsäljning. Att Jollyrooms ordinarie priser aldrig, eller bara vid några få tillfällen, används är att vilseleda konsu-menterna, anser KO.

KO vill också att domstolen med omedelbar verkan ska förbjuda företaget att fortsätta med sina metoder i väntan på att domstolen hinner pröva ärendet.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Tvingas böta

fyra miljoner

för bluffpriser

 

Tisdag 4 september 2018. Möbelföretaget Trademax har använt påhittade priser och påhittade utförsäljningar av möbler på nätet. Nu döms företaget att betala fyra miljoner kronor i marknads-störningsavgift av Patent- och marknads-domstolen.

 

Konsumentombudsmannen, KO, stämde företaget TM Helsingborg AB, Trademax, förra året sedan myndigheten uppmärk-sammat företagets marknadsföring. KO ansåg bland annat att möblerna på nätet såldes med påhittade rekommenderade priser för att företagets priser skulle se extra förmånliga ut. Bolagets utförsäljningar föreföll också vara bluff.

Nu kommer domstolens beslut, och den ger KO rätt på alla punkter. Domstolen förbjuder Trademax att använda sig av ett ”rekommenderat pris” som inte används av branschen eller andra återförsäljare.

 

Allvarligt

– Domstolen ser allvarligt på företagets metoder, och det anser vi är väldigt viktigt. Många konsumenter riskerar att luras av den här sortens marknadsföring där priserna ser mycket förmånligare ut än de i själva verket är, säger Kristofer Johannesson, processråd vid Konsumentombudsmannen.

Han hoppas att domen ska leda till en skärpning i branschen så att konsumenterna kan lita på företagens priser.

 

Det var ingen "lagerrensning"

Trademax förbjuds även att använda sig av uttryck som ”lagerrensing”, ”allt ska bort” eller liknande om det inte är en försäljning som omfattar hela varulagret eller en klart avgränsad del av lagret, under en begränsad tid och att priserna är väsentligt lägre än företagets ordinarie priser för motsvarande varor.

Dessutom får företaget inte längre låtsas ha en tidsbegränsad rea, till exempel genom att ha en klocka som räknar ner tills erbjudandet upphör – en klocka som startar om vid nästa besök på webbplatsen.

 

Riskerar ytterligare 4 miljoner i vite

Förutom att företaget ska betala fyra miljoner i marknadsstörningsavgift är samtliga förbudspunkter förknippade med ett vite om en miljon kronor. Skulle företaget fortsätta med sina försäljnings-metoder och bryta mot förbuden kan det tvingas betala ett sammanlagt vite på tre miljoner kronor.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Struntade att varna

för farliga matvaror

Sju kommuner kritiseras

 

Onsdag 29 augusti 2016. Livsmedels-verket förelägger sju kommuner att visa hur de i fortsättningen på ett pålitligt sätt ska klara att bevaka Sveriges nationella varningssystem för hälsofarliga livs-medel. Kommunerna är Eslöv, Sunne, Tidaholm, Surahammar, Salem, Bjur-holm och Sollefteå.

 

– Vi är upprörda över bristen på beredskap de här myndigheterna visat. Att agera när det kommer information om icke säkra livsmedel som behöver stoppas från att säljas vidare är en av de viktigaste uppgif-terna en kontrollmyndighet har, säger Vic-toria Wahlman, statsinspektör på Livs-medelsverket.

Det nationella systemet, iRasff, används för att snabbt få bort livsmedel från mark-naden som på olika sätt kan vara skadliga för människors hälsa. Livsmedels-verkets krav är att kommunerna ska bevaka syste-met varje vardag. När en varning kommer ska kommunen informera berört livsmedels-företag och se till att företaget följer livs-medelslagen, stoppar livsmedlet och infor-merar konsumenter och berörda företag.

 

Inget hände på flera veckor

I somras upptäckte Livsmedelsverket att flera kommuner inte bevakade systemet som de skulle, vissa inte på flera veckor. Meddelanden som kom in varken lästes eller togs om hand. Att inte sköta bevak-ningen kan utsätta människor för stora hälsorisker. Under sommaren har minst 180 kommuner fått varningar via iRasff och sju av dessa har inte hanterat ärendena inom rimlig tid.

- En myndighet kan inte stänga för semester utan att ha bevakning och bered-skap att agera i sådana här allvarliga fall. Det är oacceptabelt. Människor ska kunna lita på att maten de köper är säker att äta, säger Victoria Wahlman, statsinspektör på Livsmedelsverket.

 

Viktiga varningar

iRasff-systemet används till exempel för att varna när ett allergiframkallande ämne upp-täcks i ett livsmedel trots att det inte står angivet i ingrediensförteckningen. Då är det är viktigt att varningen kommer fram efter-som allergiker som äter av livsmedlet kan bli svårt eller livshotande sjuka. Varningar kan även handla om mat med farliga bak-terier eller virus.

Sedan den 1 mars 2018 ska alla myndigheter som utför livsmedelskontroll vara anslutna till det nationella systemet för snabb varning (iRASFF). Det är kontroll-myndighetens ansvar att se till att anpassa sin verksamhet för att klara att anmäla, be-vaka och återrapportera i varningssystemet.

 

Källa: Livsmedelsverket

 

 

Telekomtjänster

marknadsförs

med fula metoder

 

Måndag 21 maj 2018. En EU-omfattande genomgång av 207 webbplatser som erbjuder fast/mobil telefoni, internet, ljud- och videoströmning visar att 163 webbplatser kan bryta mot EU:s konsumentskyddslagstiftning.

 

Några av de vanligaste problemen som påträffades vid genomgången är reklam för kostnadsfria eller rabatterade paket som i själva verket är ett kombinerat erbjudande, avsaknad av ett tvistlösningssystem och att webbplatserna ensidigt kan ändra avtals-villkoren utan att konsumenten underrättas eller får någon information om varför man gör det.

* De viktigaste iakttagelserna i 50 procent av fallen gör webbplatsen reklam för ett paket av tjänster som sägs vara gratis eller rabatterat, medan det i själva verket rör sig om en tjänst som bara erbjuds i ett kombinerat paket.

* I 79 procent av fallen fanns det inte någon länk till plattformen för tvistlösning online på webbplatsen, på 41 procent av webbplatserna fanns det inte någon beskrivning av ett tvistlösningssystem.

* 32 procent av webbplatserna kan ensidigt ändra avtalsvillkoren eller tjänstens egenskaper utan att underrätta kunden och utan att ge konsumenten möjlighet att säga upp avtalet.

* 25 procent av webbplatserna gav inte någon tydlig eller sanningsenlig informa-tion om villkoren för ersättning och åter-betalning om den tjänst som erbjuds inte är den som kunden hade betalat för.

* 22 procent gav inte tillräckligt tydlig och heltäckande information om auto-matisk förlängning av avtalet.

 

Vad händer nu?

De nationella myndigheterna kommer att titta närmare på de 163 webbplatser där brister identifierats och om man konstaterar att så verkligen är fallet måste de åtgärdas. Myndigheterna i nätverket för konsument-skyddssamarbete kommer att se till att webbplatserna håller sig till reglerna och kommer att använda sig av sina tillsyns-förfaranden.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Biluthyrarna

tvingas ändra

sina villkor

 

Måndag 21 maj 2018. Den som hyr en bil har tidigare alltid själv fått stå för kostnaderna om bilen skadas eller stjäls. Nu förbjuder domstolen biluthyrarna att göra så.

 

Hittills har ansvaret och kostnaderna vid en skada eller stöld fallit på dig som hyr, även om du varit aktsam och inte orsakat skadan själv. Det har Konsumentombudsmannen, KO, tyckt varit orimligt och till stor nack-del för konsumenterna.

Efter att branschorganisationen Bil-uthyrarna Sverige sa upp den tidigare överenskommelsen med Konsumentverket valde KO att ta Biluthyrarna till domstol. Nu har Patent- och marknadsdomstolen kommit fram till att det är oskäligt att den som hyr bil ska ansvara för skador även när hon eller han varit aktsam.

 

Kan bli stora pengar

Biluthyrarna Sverige samlar företag som hyr ut bilar och lätta lastbilar. Tillsammans har de cirka 90 procent av marknaden.

– KO tycker att det är bra att domstolen sett den obalans mellan uthyraren och konsumenten som vi har uppmärksammat. Det kan handla om stora pengar för den enskilda konsumenten när något händer, säger Pär Magnusson, processråd för KO.

Förbudet är förknippat med ett vite på en miljon kronor.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Domstolen

stoppar

trafiksajt

 

Fredag 18 maj 2018. Tusentals konsumenter har misstagit webbplatsen Trafikenheten.se för Transportstyrelsen och betalat för tjänster som i många fall är gratis. Nu stoppar Patent- och marknadsdomstolen företagarens verksamhet med omedelbar verkan.

 

Konsumentombudsmannen, KO, stämde nyligen företagaren bakom Trafikenheten.se sedan tusentals konsumenter drabbats. Många anmälde företaget till Konsumentverket och än fler ringde till Transportstyrelsen sedan de blivit varse att de betalt i onödan.

Nu går Patent- och marknadsdomstolen på KO:s linje och utfärdar ett så kallat interimistiskt beslut, där varje punkt är kopplat till ett vite på en miljon kronor. Det innebär att domstolen stoppar företagarens verksamhet i väntan på dom.

 

Många har lurats

– KO är förstås nöjd med att domstolen delar vår syn på den här verksamheten och nu sätter stopp. Många konsumenter har vilseletts, säger Carolina Andersson, processråd för KO.

– Vi är oroade över utvecklingen där webbplatser kan se ut som myndigheter, och det är otydligt vem eller vilka som står bakom och vad de tar betalt för. Som konsument kan vara lätt att ta miste när man googlar på en tjänst, säger hon.

 

Webbplatsen har försvunnit

Företagaren bakom webbplatsen förbjuds att marknadsföra trafik- och fordonstjänster som ger konsumenter intryck av att det är en myndighet som står bakom.

Sedan beslutet kom har webbplatsen försvunnit från nätet.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Tusentals

lurade av

falsk trafiksajt

Bedragare tar betalt för gratistjänster

 

Onsdag 25 april 2018. Konsumenter har trott att de kommit till Transport-styrelsen, medan de i själva verket ham-nat hos en privat aktör på nätet som tagit betalt för tjänsterna. Nu stämmer Konsumentombudsmannen, KO, före-tagaren bakom webbplatsen. Transport-styrelsen har tagit emot 100–150 samtal om dagen från lurade konsumenter.

 

Många har tagit miste när de googlat på den tjänst de behövt göra, till exempel ställa av ett fordon. I stället för att komma till myndigheten som sköter ärendet har de kommit till ett beställningsformulär på webben. Bakom formuläret står sajten trafikenheten.se som drivs av en företagare. Den som inte uppmärksammat misstaget har fått betala 495 kronor för tjänster som till största delen är gratis hos myndigheten.

 

Måste vara tydlig information

Drabbade konsumenter har polisanmält företaget, de har anmält saken till Konsu-mentverket och än fler har vänt sig till Transportstyrelsen och klagat. KO har i det här ärendet samarbetat med polisen.

Det är inte olagligt att förmedla och ta betalt för en tjänst som är gratis, men det måste vara tydligt att konsumenten har kommit till ett företag som tar betalt, och inte till en myndighet. Webbplatsen har också saknat, eller haft felaktig information om ångerrätt och kontaktuppgifter till företaget. Detta strider mot lagen.

 

"Mycket allvarligt"

– Det är överträdelser av mycket allvarlig art som den här företagaren ägnar sig åt. Många har drabbats och KO ser allvarligt på att konsumenterna inte kan lita på vem som är avsändaren. Förutom onödiga kost-nader för konsumenterna kan det på sikt undergräva förtroendet för myndigheter och statlig verksamhet, säger Carolina Andersson, processråd vid KO.

I stämningsansökan begär KO att före-tagaren förbjuds att marknadsföra sin verk-samhet på ett sätt som ger ett intryck av att vara en myndighet. KO kräver också att företagaren ska ange korrekt information om ångerrätten på webbplatsen samt sina kontaktuppgifter. Dessutom måste konsu-menten få en bekräftelse på avtalet och villkoren.

 

Begär omedelbart stopp

Konsumentombudsmannen vill att Patent- och marknadsdomstolen stoppar verksam-heten omedelbart i väntan på att fallet prö-vas i domstolen. Dessutom vill KO att före-tagaren tvingas betala 30 000 kronor i marknadsstörningsavgift.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Högsta instans

fastställer vite

på tre miljoner

 

Onsdag 18 april 2018. Patent- och mark-nadsöverdomstolen, PMÖD, fastställer beslutet att IOGT-NTO omedelbart måste upphöra med de kritiserade sälj-metoderna av lotter.

 

Konsumentombudsmannen, KO, stämde föreningen i december sedan många konsu-menter råkat ut för påstridiga telefonsäljare. Säljarna påstod bland annat att den upp-ringda hade pengavinster att hämta och att det inte rörde sig om någon försäljning eller prenumeration. Konsumenter fick fakturor på ett abonnemang med lotter, trots att de sagt att de inte ville beställa något.

 

Många konsumenter utsatta

Patent- och marknadsdomstolen fattade i början av januari ett beslut om att IOGT-NTO omedelbart måste upphöra med de metoder som säljarna använt sig av. Enligt domstolen var denna åtgärd nödvändig för att föreningen inte ska fortsätta som tidigare i väntan på dom. Domstolen pekar också på att många konsumenter har utsatts för mark-nadsföringen.

PMÖD:s beslut innebär att IOGT-NTO förbjuds att kräva betalt för lotter som konsumenten inte beställt. Föreningen för-bjuds också att ge intrycket att konsumenten vunnit, när det inte finns någon garanterad vinst eller när kravet är att konsumenten ska köpa ett abonnemang på lotter. Säljarna får inte heller påstå eller låtsas att konsumenten är utvald och har en särskild vinstchans. Föreningen måste också tydligt informera om att det är varuvinster och inte kontanter som utgör priserna.

 

Beslutet gäller direkt

Om föreningen bryter mot något av de sex förbud och krav som domstolen listar riske-rar den ett vite om tre miljoner kronor, per punkt. Beslutet är ett så kallat interimistiskt beslut som gäller direkt och fram till dess att målet avgjorts av domstolen.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Fler livsmedel

ska berikas

med D-vitamin

 

Måndag 16 april 2018. D-vitamin är ett av få vitaminer som kan vara svårt att få i sig i tillräcklig mängd. Från 16 maj 2018 ska fler livsmedel berikas med D-vitamin. Fler sorters mjölkprodukter, vegetabiliska drycker som till exempel havredryck samt matfetter omfattas. Dessutom höjs vitaminnivåerna i flera produkter jämfört med tidigare.

 

Fisk, skaldjur och berikade mjölkprodukter är bra källor för vitamin D, och även ägg, kyckling och kött innehåller en del av vita-minet. Trots det är det många i Sverige som inte får i sig tillräckligt.

För att det ska bli lättare att få i sig vitaminet har Livsmedelsverket arbetat för att fler livsmedel ska berikas. Nu utökas därför den obligatoriska D-vitaminberik-ningen så att den omfattar fler produkter än tidigare. Dessutom höjs nivåerna i flera produkter jämfört med tidigare nivåer. Redan i dag är det flera mjölkproducenter som fått dispens att börja berika enligt de nya reglerna.

 

Lättare få i sig D-vitamin

-Nu när fler produkter berikas blir det lättare att få i sig tillräckligt med D-vitamin, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.

Ekologiska produkter får bara berikas om det finns krav på obligatorisk berikning för den produktgrupp den tillhör. I och med de nya reglerna blir det obligatoriskt att D-vitaminberika till exempel ekologisk yoghurt, fil och växtdrycker som havre-dryck.

 

Även ekologiskt från EU

Normalt gäller den här typen av nationell lagstiftning bara produkter som tillverkas i landet. Men i det här fallet gäller reglerna även ekologiska livsmedel från EU som säljs i Sverige.

 

Källa: Livsmedelsverket

 

 

Misslyckade köp kostar femtio miljarder varje år

 

Torsdag 5 april 2018. Enligt en ny undersökning från Konsumentverket (KOV) kostar misslyckade köp av varor och tjänster svenska konsumenter 50 miljarder kronor årligen. Mer än den budgeterade kostnaden för försvaret under 2018.

Undersökningen, som är den första i sitt slag, visar att varje år så köper tre av fyra personer varor och tjänster som av olika skäl inte motsvarar förväntningarna. Många gånger är det både dyrt och krångligt att komma till rätta med de misslyckade köpen vilket leder till stora kost-nader, både för den enskilda konsumenten och för samhällsekonomin i stort.

Enbart problem med hantverkstjänster kostar konsumenterna cirka 10 miljarder kronor årligen. Andra problemköp som leder till stora kostnader för konsumenterna är köp av bilar, fastighetsmäklartjänster samt mobiltelefoni och andra telekomtjänster.

Konsumentverket har i undersökningen skattat omfattningen av dessa kostnader för konsumenterna i Sverige, både totalt och fördelat på olika marknader. Kostnaden kallas för ”konsumentskada” och den har räknats ut genom att ta alla kostnader som problemet orsakat, plus det ekonomiska värdet av den tid som gått åt för att försöka lösa problemet, minus eventuell kompen-sation från företaget. Till grund för beräkningarna ligger en konsumentunder-sökning med över 4 000 respondenter mellan 18 och 75 år.

 

Lika mycket som en procent av BNP

Enligt KOV:s beräkningar uppgår den totala konsumentskadan till cirka 50 miljarder kronor under 2017, vilket motsvarar en procent av BNP och är mer än den budgeterade kostnaden för försvaret under 2018. Av de 50 miljarderna står 39 miljarder för rena omkostnader medan 11 miljarder motsvarar värdet på den tid vi lagt ned på att försöka lösa problemen, totalt omkring 66 miljoner timmar. Den samlade konsumentskadan motsvarar ungefär 7.000 kronor per vuxen person och år.

Konsumentverket har i undersökningen framförallt utgått från EU-kommissionens metodologiska riktlinjer för att mäta konsumentskada. Det gör Sverige till det första landet som genomför en större undersökning av konsumentskada enligt dessa riktlinjer.

 

Även företagen blir vinnare

– Det är inte realistiskt att tro att vi kan uppnå en situation där konsumenter inte stöter på problem, men vi måste sträva efter att konsumenterna hålls problem- och skadeslösa i så stor utsträckning som möjligt. Även företagen har att vinna på väl fungerande affärer med nöjda konsumenter och låga kostnader för reklamations-hantering. Femtio miljarder kronor kan användas till något betydligt viktigare och mer hållbart än konsumentproblem, säger Cecilia Tisell, Konsumentombudsman och Konsumentverkets generaldirektör.

Källa: Konsumentverket

Mikroplast

bör begränsas

i fler produkter

 

Fredag 23 mars 2018. För att skydda miljön behövs ytterligare begränsningar av mikroplast i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter. Det framgår av en ny rapport från Kemi-kalieinspektionen. I nuläget bedömer myndigheten att det fortsatta arbetet i första hand bör ske på EU-nivå.

 

Regeringen beslutade i februari i år om ett svenskt förbud mot mikroplast i kosme-tiska produkter som sköljs av eller spottas ut. Förbudet, som bygger på en tidigare rapport från Kemikalieinspektionen, börjar gälla den 1 juli 2018. De beslutade begränsningarna gäller mikroplast som till-satts i exempelvis duschtvål eller tandkräm för att ha en skrubbande, rengörande eller polerande effekt.

 

På regeringens uppdrag

Kemikalieinspektionen har på uppdrag av regeringen undersökt om det finns mikro-plast i ytterligare kosmetiska produkter och andra kemiska produkter än de som om-fattas av det kommande förbudet. Syftet har varit att utreda om det behövs ett utökat förbud mot mikroplast i Sverige. Kemi-kalieinspektionen har redovisat utred-ningen i en rapport som har överlämnats till regeringen.

I nuläget vill Kemikalieinspektionen i första hand arbeta för att ytterligare begränsningar av mikroplaster i kosmetiska produkter och andra kemiska produkter ska införas på EU-nivå.

 

Upp till 4,4 ton mikroplast ut i miljön

Kemikalieinspektionens rapport innehåller även ett förslag på hur ett utökat förbud mot mikroplast i kosmetiska produkter i Sverige skulle kunna utformas. I rapporten uppskattar Kemikalieinspektionen att 0,2 till 4,4 ton mikroplast per år släpps ut i vattenmiljön från kosmetiska produkter som säljs i Sverige och som inte omfattas av det redan beslutade förbudet. Detta handlar till exempel om vissa hudkrämer, solkrämer och smink som läppstift, mascara och puder.

 

Relativt liten mängd

Kemikalieinspektionen bedömer att andra kemiska produkter som rengöringsmedel, tvättmedel och diskmedel troligen bidrar till en relativt liten mängd utsläpp av mikroplaster i Sverige. Det handlar upp-skattningsvis om mellan 0,06 och 0,6 ton per år.

Kemikalieinspektionen kommer att föra dialog med berörda branscher, med syftet att höja ambitionsnivån när det gäller att frivilligt ersätta mikroplaster i bland annat kosmetiska produkter.

 

Källa: Kemikalieinspektionen

 

 

Sembo förbjuds

ge otydliga priser

på semesterresan

"Frånpriser" existerade inte

 

Fredag 23 mars 2018. Företaget Sembo har marknadsfört resor med lockande låga priser. Men vad som gäller för att man skulle kunna köpa en resa till det priset har inte varit tydligt.

 

Konsumentombudsmannen, KO, stämde företaget både för otydliga priser och att företaget marknadsförde resmål där det inte fanns resor att köpa till det angivna priset.

Nu har Patent- och marknadsdomstolen avgjort målet och finner att företaget Sembo måste bli tydligare med att priset per person förutsätter att familjen som ska resa har en bestämd storlek, mer specifikt två vuxna och två barn.

Förbjuds att använda "frånpriser"

Domstolen förbjuder också företaget att använda sig av frånpriser när det faktiskt inte finns några resor att köpa till resmålet för det priset.

Båda punkter är förknippade med ett vite på en miljon kronor.

– Vi hoppas att domen innebär att rese-arrangörer nu blir mycket tydligare med vad en resa verkligen kostar, och inte vilse-leder konsumenterna med lockpriser som inte existerar, säger Kristofer Johannesson, processråd vid KO.

 

Stena Lines varumärke

KO hade också kritik mot hur företaget marknadsförde rabatter på olika resmål, men där gick domstolen inte på KO:s linje.

Sembo är det varumärke som Stena Line Travel Group använder för semester-resor i Europa.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

EU ska syna

smakförstärkare

i våra livsmedel

Nya riskbedömningar på gång

 

Torsdag 15 mars 2018.

EU-kommissionen startar nu arbetet med att se över användningen av tillsat-serna glutaminsyra och glutamat i mat. Orsaken är en ny riskbedömning som visar att vi får i oss mer av tillsatserna än man tidigare beräknat.

 

Glutaminsyra och salter av glutaminsyra – som kallas glutamater – används som livs-medelstillsatser (E 620-625) för att för-stärka smaker. I dag är tillsatserna god-kända att använda i många olika kategorier av mat som vi äter mycket av, exempelvis såser och buljonger, kryddor, bakverk, kött och köttprodukter.

 

Naturlig och som tillsats

Glutaminsyra finns även naturligt i pro-teiner i kött, i nästan alla grönsaker samt i vete och soja. I den europeiska livsmedels-säkerhetsmyndigheten Efsas riskvärdering från förra året tas hänsyn till både det vi får i oss naturligt med maten och det vi får i oss med tillsatser.

– Efsas slutsats är att många får i sig för mycket glutaminsyra och glutamat och att användningen bör begränsas, säger Nils-Gunnar Ilbäck, toxikolog vid Livsmedels-verket.

 

Begränsning skyddar

Livsmedelsverket deltar i de förhandlingar som nu förs i EU-kommissionen om hur användningen ska kunna begränsas. Det kan handla om att minska mängden gluta-minsyra och glutamat i vissa kategorier av mat, men även om att förbjuda dem helt i andra.

– Syftet med begränsningarna är att skydda de känsligaste grupperna, exempel-vis barn. Men i likhet med många andra ämnen i maten så påverkas inte hälsan av den mängd glutaminsyra och glutamat man får i sig vid normal konsumtion, säger Nils-Gunnar Ilbäck.

 

Svårt att veta

När mat innehåller tillsatsen glutaminsyra och glutamat ska det anges i ingrediens-förteckningen. Men det finns många livs-medel, till exempel jästextrakt, som inne-håller höga halter av glutaminsyra naturligt. Eftersom jästextrakt inte är en tillsats behö-ver det inte framgå i ingrediensförteck-ningen att det innehåller glutaminsyra och glutamat.

– Det gör det jättesvårt för konsumenter att själva välja bort ämnet. Därför behöver vi begränsningar i hur tillsatserna glutamin-syra och glutamat får användas, säger Nils-Gunnar Ilbäck.

 

Källa: Livsmedelsverket

 

 

Fusk med

livsmedel

ska kunna ge fängelsestraff

Förslag från regeringen

 

Fredag 9 mars 2018. Regeringen föreslår att allvarliga livsmedelsbrott ska kunna leda till fängelsestraff. Förslaget är i linje med Livsmedelsverkets önskemål om skärpning av straffbestämmelserna. Att fängelse finns i straffskalan förbätt-rar också polisens och åklagarens möj-ligheter att utreda brott.

 

För livsmedelsbrott ska böter även fort-sättningsvis ingå i straffskalan. Förslaget innebär även att livsmedelskontroll-myndigheter ska kunna besluta om sank-tionsavgifter för mindre allvarliga över-trädelser av administrativ karaktär. Sank-tionsavgiften kan uppgå till minst 1.000 kr och högst 100.000 kr.

Om riksdagen antar regeringens propo-sition om effektivare sanktioner i livs-medelskedjan kommer de nya reglerna att gälla från 1 januari 2019.

 

Olika slags brott

Kriminalitet inom livsmedelsbranschen kan omfatta vilka livsmedel som helst, det kan till exempelvis handla om falsk olivolja, att konventionellt framställd mat säljs som ekologisk eller att man säljer kött som kommer från djur som inte kontrollerats innan slakt.

Överhuvudtaget handlar det ofta om att byta ut dyra livsmedel som konsumenter är beredda att betala mer för mot billigare. Det leder till att konsumen-terna luras att betala för något de inte får, exempelvis svenskt eller kvalitetsmärk-ningar av olika slag. Livsmedelsbrott kan också innebära att konsumenter utsätts för en hälsorisk.

 

Särskild fuskgrupp på Livsmedelsverket

På Livsmedelsverket finns en särskild grupp som arbetar mot fusk och brott i livsmedelsbranschen. Gruppen fungerar som stödfunktion till andra kontrollmyn-digheter i arbetet med att upptäcka och motverka livsmedelsfusk. Gruppen utgör även Sveriges kontaktpunkt på livsmedels-området i EU-kommissionens Food Fraud Network.

Livsmedelsverket har även utbildat personal i livsmedelskontrollen i metoder och tekniker som är särskilt utformade för att upptäcka och förebygga livsmedelsfusk i den ordinarie kontrollen.

 

Källa: Livsmedelsverket

 

 

Otillåtna

kosttillskott

avslöjade

i EU-aktion

 

Fredag 9 mars 2018. En EU-gemensam aktion mot webbplatser som säljer otillåtna kosttillskott och produkter med otillåtna påståenden hittade 779 fall av otillåtna produkter.

 

– Återigen visar det sig att det säljs kosttillskott med falska påståenden om hälsoeffekter och kosttillskott med för-bjudna substanser som kan vara farliga för hälsan, säger Aron Lindén, statsinspektör på Livsmedelsverket.

Spaning på nätet

Tjugofem EU-länder samt Schweiz och Norge kontrollerade 1077 webbplatser där kosttillskott säljs. Kontrollen omfattade produkter som utan godkända hälso-påståenden påstås kunna förebygga, behandla eller bota skelett- och ledsjuk-domar, samt kosttillskott innehållande agmatinsulfat, Acacia rigidula, Epimedium grandiflorum eller Hoodia gordonii, vilka inte är godkända som nya livsmedel.

 

Fler kontrollaktioner att vänta

- Det är sannolikt att EU-länderna kommer att genomföra en ny och än mer ambitiös gemensam kontrollaktion mot e-handelsföretag inom livsmedels-branschen, säger Aron Lindén, statsinspek-tör på Livsmedelsverket.

I Sverige gick kontrollinsatsen till så att Livsmedelsverket sökte på nätet efter pro-dukterna. Ett trettiotal webbplatser syna-des. Man fann att elva internetföretag sålde produkter med otillåtna ingredienser eller med otillåtna hälsopåståenden.

– Oseriösa aktörers aktivitet i kost-tillskottsbranschen drabbar både konsu-menter och företag som sköter sig säger Aron Lindén, statsinspektör på Livs-medelsverket.

 

Agerade i 440 fall

Aktionen visar att konsumenter köper kostillskott via webben från länder inom och utanför EU. I 440 fall agerade EU-myndigheterna för att stoppa försäljningen, till exempel genom besök och/eller sanktionsåtgärder. Samarbetet med att följa upp och stoppa produkter fungerar bra mellan EU-länderna, medan uppföljningen var svårare i flera länder utanför EU. Ett syfte med aktionen var att träna EU:s livsmedelskontroll i att kontrollera e-handel och att utnyttja de EU gemensamma RASFF- och AAC systemen.

 

Källa: Lisvmedelsverket

 

 

Svenskarna äter

allt mindre kött

 

Onsdag 7 mars 2018. Svenskarna äter mindre kött och mer svenskt. Det visar ny statistik från Jordbruksverket. Livsmedelsverkets råd har länge varit att äta mer grönt och mindre kött, ett råd som både är bra för hälsan och miljön.

 

- Det är kul att se att trenden nu är att äta mindre kött och mer grönt. Det stämmer precis med huvudbudskapet i våra kostråd och är positivt både för hälsan och miljön, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist och projektledare för Livsmedelsverkets kostråd.

De allra flesta skulle må bra av att dra ner på rött kött och chark. Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm, ren och vilt.

 

Mindre än 500 gram

Genom att äta mindre än 500 gram rött kött i veckan minskar risken för tjock- och ändtarmscancer. Det gäller särskilt chark-produkterna.

Köttets miljöpåverkan är stor. Kött-produktionen står för nästan 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Därför är det bra för miljön att det äts mindre kött.

 

Kött och antibiotikaresistens

Nyheten är positiv även för att hejda anti-biotikaresistensen. Både att det äts mindre kött, men framförallt för att det köps mer svenskt. Det är när det används antibiotika i onödan på människor och djur som pro-blemet ökar. I Sverige använder bönderna mindre antibiotika inom djuruppfödningen än i andra länder.

- Vi hoppas att en grönare livsstil inte är något övergående, utan att vi kan se början på mer hållbara och hälsosamma matvanor, säger Åsa Brugård Konde.

 

Källa: Livsmedelsverket

 

 

Begagnade

barnvagnar

från Maclaren

kan vara farliga

 

Måndag 26 februari 2018. Konsument-verket varnar för Maclaren paraply-sulky tillverkade före november 2009 och uppmanar konsumenter som har en sådan vagn att genast sluta använda dem.

 

Vagnarna, som har lång hållbarhet, används ofta som resvagnar och är vanliga på be-gagnatmarknaden.

Redan under 2009 återkallade barn-vagnstillverkaren Maclaren alla sina mo-deller av paraplysulky eftersom hopfäll-ningsleden i chassit kan amputera barns fingrar i samband med upp- och hopfäll-ning, något som skett vid flera tillfällen i bland annat USA.

 

Kontrollera din vagn

De konsumenter som hade en berörd vagn, under återkallelsen, kunde skicka efter ett lagningskit från tillverkaren som dolde den farliga leden. Om du har en äldre Maclaren paraplysulky är det viktigt att du kontrol-lerar hur leden ser ut. Om den är tillverkad före 2009 ska den ha ett lagningssats som täcker leden där vagnen fälls upp eller viks ihop. Senare modeller av Maclarens para-plysulky är modifierade och har inte längre den farliga leden.

Det företag som tillhandahöll vagnarna på den svenska marknaden har upphört. Eftersom det inte finns något företag som kan vidta åtgärder varnar nu Konsument-verket för vagnarna, och uppmanar e-han-delsplattformar samt andra aktörer att inte annonsera dem.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Ny vägledning

kan ge hjälp

i fiberfrågor

 

Söndag 25 februari 2018. Vad händer om någon ändrar sig och plötsligt inte vill vara med när grannarna drar in fiber? Och hur lång får väntan på fiber vara?

 

Utbyggnaden av fiber pågår runt om i landet. Vissa saker väcker frågor, både hos företagarna och konsumenterna. Därför har Konsumentverket skrivit en vägledning om fiber. Den vänder sig främst till företagen som levererar fiber, men även konsumenter kan vara hjälpta av vägledningen.

–Vi har sett att många stött på samma slags problem när det gäller utbyggnaden av fiber. Vi har fått frågor av både företag och konsumenter om vad som gäller. Därför vill vi berätta hur vi ser på saken genom vår nya vägledning, berättar Magnus Karpe som är jurist på Konsumentverket.

 

Förseningar vanligast

Även om det är myndigheten som står bakom vägledningen har den föregåtts av en värdefull dialog med fiberbranschen.

–Det vi fått utpekat som mest problem runt är förseningar. Förseningar kan drabba båda parter och då underlättar det om företaget är tydliga med sin information. Konsumenten är skyldig att fullgöra sina åtaganden som står i avtalet. Men enligt vår bedömning ska det inte dröja mer än två år från det att avtalet skrevs till dess att fibern är på plats. Och långt innan dess ska man ha fått besked om fiberanslutningen blir av eller inte.

 

Rätt att hålla inne betalningen

Om företaget inte levererar fiberanslutningen inom den avtalade tiden heter det dröjsmål. Vid dröjsmål får konsumenten hålla inne betalningen och i vissa fall ha rätt till ekonomisk ersättning. Om dröjsmålet har stor betydelse för konsumenten kan hen få häva avtalet.

Konsumenter som hoppar av ett avtal kan bli tvungna att betala ersättning för arbete som företaget utfört. Det kan till exempel handla om kostnader för olika former av förberedelser. Även här är det en fördel om information om avbeställningskostnader står i avtalet.

 

Låg kostnad - eller ingen

–Vi anser att en konsument som avbeställer tidigt i processen bara ska behöva betala en låg kostnad, eller att det till och med bör vara avgiftsfritt beroende på omständigheterna. Samtidigt är det viktigt för konsumenten att förstå att det kan bli en mer omfattande ersättningsskyldighet om man vill göra en sen avbeställning, förklarar Magnus Karpe.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

KO överklagar

Kissie-domen

 

Onsdag 21 februari 2018. Den tidigare domen i Patent- och marknadsdom-stolen var en delseger för KO. Dom-stolen höll med om att reklammarke-ringen inte var tillräckligt tydlig i två av tre inlägg. KO vill nu få reklammarke-ringen på det tredje inlägget, det som var märkt ”sponsored post” i början, prövat av Patent- och marknadsöver-domstolen.

 

Dessutom är det viktigt att domstolen granskar Kissies sätt att skriva om den aktuella tjänsten. Det ser ut som en person-lig recension, något hon ger sken av att ha testat själv, medan inlägget i själva verket är köpt reklam för en tjänst som hon inte använt.

–Som följare måste man kunna veta om det influencern skriver är något personligt, självupplevt, eller om det är ett reklam-inlägg som hon eller han får betalt för. Det handlar om trovärdighet och tydlighet, säger Gunnar Wikström, processråd vid Konsumentombudsmannen.

 

Olagligt att låtsas vara konsument

Det finns förbud mot att agera som konsument när man inte är det, och det är den regeln som KO vill att domstolen använder när den granskar Kissies inlägg.

I den tidigare domen friades medie-bolaget Tourn helt från ansvar. Men både influencern och företaget som förmedlat reklamuppdraget har ansvar för marknads-föringen anser Konsumentombudsmannen, KO.

 

Har ansvar för marknadsföringen

–Vi anser att även den som förmedlat uppdraget och tillhandahåller plattformen har ett ansvar för marknadsföringen. Det är viktigt att marknaden vet vad som gäller. Därför vill vi få Tourns ansvar prövat i en högre instans, säger Gunnar Wikström.

– Det är viktigt för alla att vi får en praxis på området. Branschen behöver tydliga regler att luta sig mot, och följarna måste enkelt kunna se vilka inlägg som är reklam, säger han.

För att målet ska kunna prövas i en högre instans måste Konsumentombuds-mannen först få prövningstillstånd av Patent- och marknadsdomstolen.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Sexton företag

har anmälts

till åklagare

Brister i kemikaliekontrollen

 

Tisdag 20 februari 2018. Kemikalie-inspektionen har genomfört en gransk-ning av företag som myndigheten tidigare har anmält till åklagare. Sexton av de 19 kontrollerade varuimpor-törerna åtalsanmäldes på nytt för brister i kemikaliekontrollen. Den vanligaste bristen som upptäcktes var förbjudna halter av bly i elektronik.

 

– Det är företagens ansvar att se till att deras produkter är säkra att använda. De flesta av de inspekterade företagen har förbättrat sitt kemikaliearbete, men fortfarande är det många varor som innehåller farliga ämnen, säger Camilla Westlund, inspektör på Kemikalieinspek-tionen.

Kemikalieinspektionens kontroller av tidigare anmälda företag genomfördes under 2017. I tillsynsprojektet kontrol-lerades 261 varor, bland annat hemelektro-nik, leksaker och sportartiklar. I 61 av de granskade varorna upptäcktes minst ett farligt ämne över gränsvärdet i lagstift-ningen.

Det innebär att nästan en fjärdedel, 23 procent, av varorna innehöll förbjudna kemikalier. Efter inspektionerna har Kemikalieinspektionen anmält 16 av de 19 granskade företagen till åklagare för misstänkta miljöbrott.

 

Bly i lödningar vanligast

Den vanligaste överträdelsen som upptäck-tes i tillsynsprojektet var att elektriska och elektroniska varor innehöll bly i lödningar. Bly kan orsaka skador på nervsystemet och leda till försämrad intellektuell utveckling och prestations-förmåga. Vid normal användning av produkterna kommer man inte åt bly i lödningar så detta har störst påverkan vid tillverkning, i avfallsledet eller om bly kommer ut i miljön.

Den näst vanligaste överträdelsen var att mjuk plast innehöll kortkedjiga klorparaffiner, ett miljöfarligt ämne som även misstänks vara cancerframkallande. I några av varorna upptäcktes också mjukgörande ämnen, ftalater, som kan påverka kroppens hormonsystem. Sex av ftalaterna är förbjudna i leksaker.

 

Viktigt minska totala mängden

– Det finns ingen stor risk med att använda de enskilda produkterna, men det är viktigt att minska den totala mängden av farliga ämnen som människor och miljön utsätts för, säger Camilla Westlund.

Kemikalieinspektionen konstaterar i den tillsynsrapport om projektet, som publi-ceras i dag, att de flesta av företagen har förbättrat sina rutiner för att förhindra att farliga ämnen finns i många av varorna. En orsak till bristerna som upptäckts kan vara att många av de granskade importörerna säljer lågprisprodukter, som är den kategori av varor där Kemikalieinspektionen oftast hittar farliga ämnen. Ytterligare en förkla-ring kan vara att företagen inte i tillräckligt hög grad prioriterar arbetet med kemiska innehållet i varorna.

 

En giftfri vardag

– Det är viktigt att företag som importerar exempelvis elektronik och varor av mjuk plast följer lagstiftningen och ställer tydliga kemikaliekrav på sina leverantörer. På det sättet kan företagen bidra till en giftfri vardag och en giftfri miljö, säger Camilla Westlund.

 

Källa: Kemikalieinspektionen

 

 

Mest missnöje med

begagnade bilar

och hantverkare

 

Torsdag 18 januari 2018. Hantverks-tjänster och köp av begagnad bil orsa-kar flest klagomål från konsumenter. Det visar Konsumentverkets samman-ställning av konsumentklagomål för 2017.

Nästan var femte fråga till landets konsumentvägledningar och Konsu-mentverkets upplysningstjänst Hallå konsument handlade i fjol om problem med hantverkstjänster eller begagnade bilar.

Totalt rör det sig om närmare 119.000 klagomål varav drygt nio procent hand-lade om problem vid köp av begag-nad bil och drygt åtta procent om hantverks-tjänster.

 

Så länge som Konsumentverket har mätt konsumentklagomål har bilden varit densamma.

– Det är inte särskilt förvånande. Att anlita hantverkare och köpa bil är ofta kostsamma historier och om något går fel är man därför mer benägen att klaga, säger Niclas Sturesson, ordförande i konsumentvägledarnas yrkesförening.

Klagomålen på hantverkare handlar många gånger om att arbetet blev dyrare, tog längre tid eller inte blev utfört på det sätt som konsumenten trodde var överenskommet.

– Mängden klagomål betyder inte att branschen som sådan är oseriös. Men båda parter behöver förstå vikten av att kommunicera ordentligt så man inte redan från början har olika förväntningar på slutresultatet, tillägger Niclas Sturesson.

 

Möbler och mobilabonnemang

Längre ner på listan över varor och tjänster det klagas mest på finns möbler och inredning respektive mobilabonnemang. Det är också saker som många lägger stora pengar på. Förutom själva mobil-abonnemangen rör många klagomål även själva telefonerna samt annan hårdvara, som datorer och spelkonsoler. Nästan fem procent av klagomålen på varor rörde denna kategori.

 

Checklista – hantverkare

* Avtala med hantverkaren om arbetets omfattning, hur lång tid det ska ta och vad det ska kosta. Om tilläggsarbeten dyker upp ska de också med i avtalet. Ett skriftligt avtal fungerar som ett kvitto på vad ni har kommit överens om. Konsumentverket har en mall för avtal för just hantverkstjänster, ett formulär som underlättar för både hantverkare och beställare. Betala aldrig i förväg!

* Se till att ha en bra dialog med din hantverkare. Var tydlig med vad du har för förväntningar på slutresultatet. Då har hantverkaren möjlighet att avgöra om dina förväntningar går att omsätta i praktiken eller lämna förslag på alternativ. God kommunikation gör att många problem kan undvikas

 

Checklista – köp av begagnad bil

* Välj en bilhandlare med gott rykte och helst någon som är ansluten till Motorbranschens riksförbund. Hos de handlarna finns det riktlinjer framarbetade av branschen och Konsumentverket.

* Skulle det bli fel på bilen efter köpet är det viktigt att komma ihåg att du kan klaga även på begagnad bil i upp till tre år, även om det saknas garantier. Inom de första sex månaderna ger lagen dig ett särskilt skydd där bilhandlaren ska visa vad som orsakat felet. Är det ursprungliga fel som inte orsakats av dig som konsument skall bilhandlaren kostnadsfritt felsöka och reparera bilen.

 

Källa: Konsumentverket