* Start/ Senaste krönikor/ Nyheter

Krönikan 20 mars 2016

 

Facebook silar statyer

och sväljer kloakråttor

 

Det är märkligt att det ska vara så svårt att bli av med hoten och hatet på nätet. Om samma inlägg publicerades i en tidning skulle den ansvarige utgivaren i många fall kunna bli fälld i ett tryckfrihetsmål. Men på nätet är det i stort sett fritt fram.

Den senaste tiden har Facebook hamnat i skottgluggen för bland annat sin hårresande censur av bilder. Ett foto på den välkända statyn ”Den lilla sjöjungfrun” i Köpenhamn stoppades med argumentet att den gav ”sexuella anspelningar”. Länkar till reportage om mammografi togs bort (nakna bröst igen, aja baja!). Här visas den amerikanska puritanismen upp i sin prydno.

 

Statyer som avbildar nakna människor och länkar till seriösa reportage är för Facebook censurerbart ”snusk”. Men terrorpropaganda, rasism och att i inlindade ordalag hota individer med misshandel, våldtäkt och mord och att kalla kvinnor för fitta och hora, där passerar det mesta. De som ägnar sig åt slik förföljelse brukar kallas ”nättroll”. Det är en alldeles för snäll benämning, de borde kallas för nätets kloakråttor.

Facebook har länge hänvisat till ”friheten på nätet”. Men friheten på nätet ska inte få vara större än i tryckta skrifter. Det är ingen frihet för dem som drabbas av näthat och näthot. Det är mycket allvarliga övergrepp som kan knäcka den starkaste individ, förstöra en persons liv. Bara att skriva ”jag vet var du bor” är i sig ett allvarligt hot.

 

Facebook är inte ensamt om sin ”liberala” tolkning av vad som kan skrivas och sägas. På mängder av obskyra nätsajter förekommer liknande vokabulär. Vad som saknas är någon form av internationell lagstiftning som gör nätsajter juridiskt ansvariga för vad som publiceras på dess hemsidor, en slags globalt ansvarigt utgivarskap. Här har Tyskland, vars lagstiftning är strängare än den svenska, gått ut hårt mot Facebook. Tyska advokater har gjort försök att ställa enskilda chefer på Facebook inför rätta när bolaget inte stoppat kränkande material.

Facebooks grundare Mark Zuckerberg sade nyligen på ett möte i Tyskland att kampen mot näthat nu ska intensifieras. Det är bestickande att bolaget, som varit verksamt i många år, knappt gjort något mot det förrän nu, först sedan man mött protester, motstånd och hot om lagstiftning.

Den svenska regeringen har nyligen lagt fram ett lagförslag om att enskilda nätanvändare som har brottsliga uppgifter på till exempel sin Facebooksida ska kunna åtalas. Men skärpta krav på vad Facebook och andra sajter får publicera finns märkligt nog inte med i lagförslaget. Det är som att endast sätta dit knarkare, men låta langare gå fria.

 

Facebooks dominans bland sociala medier är nästan total – varje dygn loggar över en miljard användare in. Det är ingen ideell institution utan är enbart ett krasst, kapitalistiskt företag vars enda mål är vinst. För mig har Facebook för länge sedan passerat anständighetens gräns med råge. Dess hittills lama inställning till alla obehagligheter och förskräckliga uttalanden som släpps igenom är cynisk. Om Facebook inte radikalt ändrar sin publiceringspolicy och innehållskontroll borde bolaget bojkottas.

Men det räcker inte, Facebooks de facto-monopol måste brytas, dess makt är för stor. Nätet behöver ett seriöst alternativ. Ett ansvarstagande, helst ideellt ”facebook”, som inte drivs av snöda vinstintressen. Det borde finnas tillräckligt många som är villiga att axla den hedervärda uppgiften.

Och den bästa utvecklingen vore att ideella konkurrenter helt slog ut Facebook.

 

Många tidningar har stramat upp sina regler när det gäller kommentarsfälten i sina nätupplagor. Men mycket återstår att göra. Samma regler borde gälla i nätupplagan som på papperstidningens insändarsida. Och då menar jag också kvalitativt. På den punkten är Dagens Nyheters DN Åsikt ett föredöme. Nätkommentarerna godkänns av redaktionen innan de publiceras och omgärdas av strikta regler. Där förekommer inga skrikiga personangrepp eller svordomar. Ofta är de mycket välskrivna, de är riktiga små debattinlägg som är intressanta att läsa, oavsett om man håller med skribenten eller ej. Så måste det vara även på nätet.

Personligen läser jag mycket sällan kommentarsfälten till tidningars artiklar, än mindre ger jag mig in i ”debatten” där. Inläggen har ofta så låg nivå att de inte är värda att bemötas. I det sunkiga åsiktsträsket vill jag inte befinna mig.

 

Krönikan 26 januari 2016

 

Tioåringen som slutade

att blint tro på reklam

 

Lögn och förbannad dikt.

”Du får en fin jordglob för bara tre kronor”. Jag var runt tio år gammal när jag såg den lilla radannonsen i Dagens Nyheter. Jordglob för bara tre kronor! Den otroligt geografiintresserade pojken tände naturligtvis på alla cylindrar – den måste jag bara köpa. Jag hade alltid önskat mig en jordglob, men mina föräldrar ansåg sig inte ha råd, jordglober var för dyra.

Jag vågade inte säga något till föräldrarna när jag vittjade spargrisen och i all hemlighet beställde den där jordgloben.

Det tog några dagar innan paketet dök upp. Spänningen var olidlig.

Men lika olidlig var besvikelsen när paketet öppnades. Där låg ingen riktig jordglob, utan två 15 centimeter stora pappskivor som skulle sättas ihop till ett kryss. På pappskivorna var en mycket enkel världskarta tryckt i en undermålig färgkvalitet.

 

Jag kunde inte begripa hur någon kunde lura människor så grovt. Men min mamma, som förgäves försökte få postorderföretaget att betala tillbaka pengarna, var inte förvånad:

- Lurendrejare som vill åt dina pengar finns överallt. Var alltid på din vakt. Tro inte på allt som sägs i annonser. Klaga om du blir lurad. Ge dig inte.

Det var nog i den stunden som det första fröet till mitt intresse för konsumentfrågor började gro. Kanske det första steget till mina många år som konsumentreporter? Mamma pratade mycket om priser och kvalitet, det sistnämnda inte minst på mat. Och att kämpa för sina rättigheter.

 

Så såddes ännu ett frö. Blott 15 år gammal stod jag en dag på Skanstulls tunnelbanestation och fick ögonen på en reklamtavla för tvättmedlet Surf. På jättebilden av tre vita skenande hästar tronade Surfpaketet som sades innehålla även ”blåa och gröna kraftkorn”. Kraftkorn som skulle ”släppa fram en helt ny tvättkraft”.

Bluff, tänkte jag direkt. Det där kan inte vara några ”kraftkorn”, det är bara färgade vanliga tvättmedelskorn.

Så sant som jag hade tänkt. Det dröjde inte länge förrän Sveriges första konsumentjournalist Willy Maria Lundberg på Aftonbladet fullkomligt gick i taket över den där lögnaktiga marknadsföringen. Med frenetisk upprördhet avslöjade hon sanningen om de så kallade kraftkornen. Kort därefter drog Surf med hästsvansen mellan benen in kampanjen.

Och bensinbolaget Esso körde under 60-talet med en lika lögnaktig annonskampanj under stridsropet "In med en tiger i tanken!". Deras bensin påstods innehålla en hemlig revolutionerande tillsats som satte extra sprutt på vevstaken i motorn. Rena potensmedlet alltså.

Inte fan var det sant. Kampanjen nagelfors in i sömmarna av pressen och upphörde abrupt.

 

På den tiden, under 50- och 60-talen, hade vi knappt några konsumentlagar i Sverige. I princip gick det att påstå vilka vansinnigheter som helst i reklamen. Ljuga och förföra hej vilt. Sedan dess har mycket hänt - med lagstiftningen. Men bondfångarna och lurendrejarna finns kvar, i nya skepnader.

Problemet är bara att de nu är så mycket mer sofistikerade i sina kriminella försäljningsmetoder. Inte minst härjar de på nätet och med hemfridsstörande telefonsamtal. Gång efter gång, år efter år, avslöjas företag med vilseledande marknadsföring, manipulerade bandupptagningar av försäljningssamtal på telefon, oskäliga avtalsvillkor, falska påståenden, skrämseltaktik och människor som får fakturor på något som de aldrig beställt.

Fulsälj brukar Konsumentverket kalla det. Det är värre än så, jag kallar det för bedrägeri.

 

Ett av de senaste i den långa raden av bedragarföretag är Key Code Security, som under 2015 drog på sig inte mindre än 266 anmälningar (se nyhet i notisspalten). Konsumentombudsmannen har nu stämt företaget och begär bland annat att det betalar en så kallad marknadsstörningsavgift på fem miljoner kronor.

Många stämda företag blir också fällda. Men den juridiska processen kan ta ganska lång tid och när den väl är över är det inte ovanligt att företaget lagts ner – för att kort därefter med samma ägare dyka upp igen i nytt namn.

 

Det krävs en gedigen körkortsutbildning för att få köra bil. Men starta företag. det får vilken samvetslös eller okunnig tomte som helst göra. I stort sett bara att fylla i några blanketter. Ingen utbildning krävs, inga krav ställs på kunskaper om konsumentlagstiftning, marknadsföringslagen, arbetsmiljölagar eller arbetslivets regler. Bara tuta, köra och blåsa på. Det förutsätts naivt att företagare känner till lagarna – och följer dem.

Och de allra, allra flesta företag är naturligtvis seriösa, de kan de rådande reglerna och respekterar dem. Men det räcker inte. Ett körkort, en slags licens, för nya företagare borde införas, som visar på att de lärt sig vad som gäller.

Det händer – men tyvärr alltför sällan – att företagare döms till näringsförbud i ett visst antal år. Den möjligheten att kasta ut bedragare från den på tok för heliga marknaden borde användas mycket, mycket oftare. Då skulle vi åtminstone bli av med de värsta rövarna.

 

Krönikan 17 december 2015

 

Postnords rigida regler

ett spel för gallerierna

 

Paragrafrytteriets banérförare nummer 1.

Jag har under mina många levnadsår säkert hämtat ut över 500 paket på posten. Somliga adresserade med förnamnet Per, men de allra flesta med Pelle. När jag häromdagen skulle hämta ut ett paket hos ett postombud fick jag kalla handen. Påstådd orsak: Det var inte samma förnamn på paketet och i min legitimation: Per i körkortet, Pelle på paketet.

Allt annat stämde. Rätt efternamn, rätt adress, samma identifikationsnummer som i den sms-avisering jag fått.

Aldrig någonsin tidigare har jag blivit nekad av detta skäl. Och hos det aktuella postombudet har jag alltsedan början av 00-talet hämtat ut åtskilliga paket med förnamnet Pelle.

”Postnord har stramat upp reglerna” fick jag veta.

 

Mycket konstig byråkrati har jag som journalist stött på genom åren, men sällan har jag upplevt ett så meningslöst paragrafrytteri. Det kändes som om jag stod i säkerhetskontrollen på en flygplats, där det av högst förståeliga skäl är viktigt att namnet på biljetten och i passet är helt identiska.

Postnord tycks tydligen tro att om personer med förnamnen Per, Karl, Lars etc. får sin identitet kapad, så beställer tjuven varor på nätet i deras förmodade smeknamn. Varför skulle han/hon med full vetskap om det folkbokförda namnet göra det? Det är fullständigt befängt, såvida inte personen i fråga är helt bakom flötet.

 

Men inte nog med detta. Sedan jag av Postnords kundtjänst fått veta att jag måste be avsändande företag att kontakta Postnord för att ändra till ”rätt” förnamn kom nästa otrevliga överraskning. Företaget berättade att det kommer att kosta mig 225 kronor, en ”administrativ avgift” som Postnord tar ut och som debiteras avsändaren – och som i sin tur naturligtvis debiterar mig som kund. Om denna avgift berättade aldrig kundtjänsten, vilken den borde ha gjort. Allt annat är dålig kundservice.

Självklart kan det inte kosta Postnord 225 kronor att hantera sådana här namnjusteringar, som hanteras så gott som automatiskt via en blankett på nätet. 225 kronor motsvarar en tämligen normal timlön inklusive sociala avgifter. Det kan knappast ta en postanställd en hel timme att justera ett namns stavning. Om det är så illa borde Postnord, som det så ofta och slentrianmässigt brukar heta, "se över sina rutiner".

Nej, uppenbart är att Postnord här har hittat ännu ett sätt att skaka pengar ur kundernas plånböcker utan att behöva anstränga sig särskilt mycket, om ens något. Att ta ut 225 kronor för en så enkel och dessutom påtvingad tjänst är oförskämt, det är rena ockret. Tusentals paketkunder måste på kort tid ha drabbats och ännu fler kommer att drabbas, alla 225 kronor fattigare innan paketet kan lämnas ut.

Mer än var tionde svensk är utlandsfödd eller har utländsk bakgrund, varav många med för oss infödda svenskar mycket svårstavade namn. Det är därför mycket lätt att stavningen blir fel. En missad eller fel bokstav skulle enligt Postnords regler räcka för ett nekande. Stackars alla hundratusentals kunder med ”konstiga” namn.

Min hustru har ett norskt efternamn som kan stavas på ett tiotal olika sätt. Hon får därför mycket ofta post med ”fel” efternamn enligt Postnords rigida uppfattning. Dessutom har hon ett dubbelnamn med bindestreck emellan, varav hon – som så många andra – bara använder ett av dem som tilltalsnamn.

 

Ja, med en dåres envishet håller Postnord fast att namnuppgifterna måste vara exakta, fick jag veta i en brevkontakt med företaget. Ett ”ä” i stället för ”e” i Per, då blir det nobben. Ingen mannamån här inte, Ordnung muss sein. I övrigt undviker företaget att svara på nästan alla mina frågor. Brevsvaret liknade mest standardiserade fraser om dess säkerhetspolicy.

Så kan arroganta företag, allrahelst om de är stora och har något av en monopolställning, agera mot den hand som göder dem - kunderna.

Trots dessa extrema legitimationskrav är jag övertygad om att Postnord bara silar mygg och sväljer kameler, utan att säkerheten blir särskilt mycket bättre. Och att det i grunden är teater, ett desperat illusionstrick, som ska ge sken av krafttag mot identitetsstölder. Postombudens omdöme och sunda förnuft torde räcka en bra bit längre.

Jag har än en gång skrivit till Postnord, nu med nio mycket konkreta frågor. Det ska bli intressant att se om jag denna gång får några konkreta svar eller bara fortsatt mumlande i allmänna ordalag om dess säkerhetspolicy.

Den här krönikan har tidigare i valda delar publicerats som insändare på DN Åsikt. Klicka här så kan du bland kommentarerna bland annat läsa om andra som drabbats: En kvinna som fick ett rent privatpaket från vänner i Australien tvingades låta Postnord skicka tillbaka det, så att avsändaren skulle få skriva ”rätt” namn på paketet. Tur och retur med flyg, nästan 4.000 mil, totalt 6.000 mil inklusive den första flygturen. Det är en och halv gånger Jorden runt…

 

... och så önskar jag alla läsare en God Jul med förhoppningen att ingen av era julklappar fastnar på posten på grund av en "felaktig" bokstav eller uteblivet bindestreck.

Ju fler svenskar som sätter upp solceller på sina villor och fritidshus, desto mer rycker vi undan mattan för kärnkraften. Bild: Pelle Forsberg

Krönikan 23 november 2015

 

Sverige borde skämmas

för fladdrig energipolitik

 

Idel tomma tak i Ladugårdsängen. Var är solcellerna?

Bild: Pelle Forsberg

Det byggs som sällan förr i Örebro. Ladugårdsängen har under de senaste åren växt så det knakat, med idel nya flerbostadshus. Och utbyggnaden fortsätter. Där står byggkranarna just nu på rad, i full färd med att smälla upp ännu fler bostäder.

Men var är solcellerna på taken? Jag passerar nästan dagligen denna min grannstadsdel och har ännu inte sett en enda solcellsanläggning. Där finns mängder av stora tak i fritt söderläge som skulle passa utmärkt att klämma fast solceller på.

Förklaringen är den bedrövligt försiktiga svenska energipolitiken, som sedan folkomröstningen om kärnkraft 1980 har varit ett ständigt fladdrande, för att inte säga ett skämt. Ingen regering har sedan dess vågat drämma näven i bordet och förkunnat att nu, nu jäklar anamma, nu satsar vi brett och långsiktigt på alternativ energi. Bidrag och subventioner till ny energi och miljösatsningar har kommit och gått, höjts och minskats och ändrats lite hipp som happ. Ingen har därför vågat hoppas på vad som i ett längre perspektiv ska komma att gälla.

 

Nu senast har regeringen med sin nyligen antagna höstbudget beslutat att på produktionen från solanläggningar som är större än 144 kilowatt ska det betalas sedvanlig skatt. Det drabbar inte privatpersoner, men väl stora företag och kommuner, som nu dragit öronen åt sig och högst förståeligt tvekar om att satsa på solen.

Om det är några som skulle kunna vara mäktiga draglok för den alternativa energin, så är det just de stora företagen och det offentliga. Nu har man i stället lagt krokben för den möjligheten.

Vid årsskiftet 2014-2015 sänktes dessutom bidraget till solcellsanläggningar. Tidigare uppgick det till 35 procent för alla, men sänktes till 30 procent för företag och 20 procent för privatpersoner. Med ett penndrag – och det gick snabbt - rycktes den ekonomiska möjligheten att investera i solceller undan för många ägare av småhus. Femton procents minskning betyder lika många förlorade tusenlappar med en anläggning som kostar 100.000.

Visserligen har riksdagen nu beslutat att ytterligare 1,4 miljarder ska satsas på solcellsbidrag fram till 2019, men det procentuella stödet höjs inte. Det innebär bara att bidragspengarna räcker till att fler får möjlighet att söka ett krympt bidrag.

 

Själv togs jag på sängen av det minskade solbidraget vid årsskiftet. Mitt uppe i planeringen av en solanläggning på mitt fritidshus i december förra året fann jag efter nyårsnattens klockringning att den skulle kosta mig nästan 15.000 kronor mer. Ty det snabba och diskreta riksdagsbeslutet i december gick mig helt förbi. Först i början av januari upptäckte jag vad som hänt på Blasieholmen.

Ändock, skam den som ger sig. Jag beställde ändå anläggningen för 96.000 kronor, ansökte om det krympta bidraget, och i maj i år kunde jag trycka på startknappen. 4.000 watts effekt ska täcka hela årsförbrukningen på 3.000 kilowattimmar. Sommarhalvårets överskottsproduktion säljs till mitt elbolag och under det solfattiga vinterhalvåret ”köps den tillbaka”. Med skatteavdrag per såld kilowattimme och runt en halv tusenlapp i elcertifikatsbidrag ska slutnotan för elen kunna bli noll.

Det blir naturligtvis inte samma fördelaktiga investering som jag hade hoppats på. Med 35 procents bidrag skulle anläggningen ha varit avskriven på knappt 11 år. Nu lär det dröja mellan 13 och 15 år innan den är ”betald”. Det blir mina barn som kommer att göra den stora ekonomiska vinsten med investeringen.

Men pengarna är ändå inte det viktigare. Den viktigaste vinsten gör vår gemensamma miljö, och det redan från och med nu. 3.000 kilowattimmar egenproducerad el betyder 3.000 färre kärnkraftsproducerade kilowattimmar. Ju fler privatpersoner som sätter upp solceller, desto mer rycker vi undan mattan för kärnkraften.

 

Det är vad Tyskland har gjort. Sedan många år har generösa statliga subventioner till vind- och solkraft gjort att det blivit ett föregångsland vad gäller alternativ energi. Mängder av små som stora vindkraftverk har växt upp överallt och på de tyska bostadstaken står solcellerna som spön i backen. Och kärnkraften har nu Tyskland bestämt sig för att helt avveckla.

Så borde Sverige också ha gjort för länge sedan. I stället har våra riksdagspolitiker i känd svensk stil i decennier utrett och utrett till förbannelse, men resultatet har tills nu bara blivit en liten fånig tumme. En tvehågsenhet som Sverige borde skämmas för.

 

Kanske är de 1,4 extra miljarderna till solcellsanläggningar under fyra år början på en storsatsning på alternativ energi. Men fan tro’t …

 

Krönikan 16 oktober 2015

 

Evinnerliga enkäter och

försvunna hantverkare

 

Vem orkar svara på alla kundenkäter?

Du ringer kundtjänsten hos ett företag eller myndighet och i snart nio fall av tio kan du ge dig fasen på att de efter samtalet vill ha ditt omdöme om servicen i ”några frågor” som ”bara tar några minuter”.

Du köper en vara på internet och i 9,7 fall av 10 kommer det någon dag därefter ett mejl, där de vill veta hur nöjd eller missnöjd du är.

 

För många, många år sedan svarade jag – när jag var på humör och ansåg mig ha tid - på sådana enkäter. Men sedan länge är det tvärstopp. Det har bara blivit för mycket, det är en veritabel inflation i uppmaningar om att tycka till. Om jag någon gång är missnöjd med en kundtjänst, vara eller tjänst, då mejlar eller ringer jag upp företaget och framför mina synpunkter. Direkt till en levande människa, inte en digitaliserad pratmaskin.

Det händer dock att även jag på eget initiativ ibland ringar upp ett företag och berömmer dem för god service eller bra varor/tjänster. Men då ska det vara något exceptionellt.

Många borde i likhet med mig vara utmattade av dessa enkäter. Hur många svarar i dag på företagens frågor? Jag är övertygad om att de bara blir färre och färre.

 

Sommaren har flutit förbi och så har även alla hantverkare jag anlitat - och försökt anlita. För hantverkare är ett märkligt släkte. De tycks anse att de själva och inte kunden är i centrum. Minst två gånger av tre dyker de inte upp som uppgjort. Dagen innan ringer de och ställer in sitt besök, ”det har kört ihop sig, jag kommer kanske på torsdag i nästa vecka i stället”. Eller fredag. Eller måndag. Eller nästa månad.

I maj månad mejlade jag min rörmokare på landet om att jag eventuellt ville montera ett filter till vårt brunnsvatten. Skickade med resultatet av en vattenanalys med betyget ”tjänligt med anmärkningar”. Vad tyckte han, behövs ett vattenreningsfilter utifrån den analysen?

Nu är det oktober. Fem månader har gått. Inget svar har jag fått. Jag tror att han fortfarande lever, eftersom jag inte sett hans dödsannons.

 

För två år sedan byggde vi ut stugan på landet till dubbla bostadsytan. I kontraktet skrevs in att arbetet skulle vara klart senast den 31 maj, såvida inget oförutsett satte hinder för det.

Ingen oförutsett enligt min bedömning inträffade. De trevliga byggubbarna kom och gick lite hipp som happ. Vissa dagar jobbade de som fan från morgon till kväll, medan andra och flera dagar i sträck var de helt försvunna, uppslukade av jorden. Något hade kommit emellan, ett ströjobb här och ett ströjobb där.

Ytterligare andra dagar dök en ensam gubbe upp i någon timme eller två. Krafsade lite bland presenningar, sågade till några brädstumpar, slamrade med hammaren en liten stund – och sedan var han puts väck.

Vi hade trott att vi i lugn och ro skulle kunna ställa i ordning den utbyggda delen under sommarmånaderna. Lacka golv, möblera, fixa till, göra det beboeligt.

 

Ånej. Så roligt skulle vi inte få ha. I början av juli förkunnade byggfirmans ägare, tillika arbetsledare, att nu var det semester i tre veckor. ”Vi kommer tillbaka i början av augusti”.

Där satt vi bland damm, plankspill, byggställningar och övergivna elverktyg som också fick semester.

Den 21 augusti slogs den sista spiken in – två och en halv månad försenat.

Visst blev det bra. Visst hade gubbarna och grabbarna gjort ett gediget arbete. Med det var vi helnöjda – men inte med tidsåtgången.

Kontraktsbrott? Tja, det var det nog. Men ibland måste man tyvärr låta udda vara jämnt. Det var ju ett proffsjobb.

 

 

Byggfirman fick därför på höstkanten ytterligare ett litet jobb - att slå ut en innervägg i den gamla husdelen. Och då – BINGO! – utfördes det på det datum vi hade kommit överens om. Vi blev helt förstummade, nöp oss i armen – men det var sant.

Vad är det som gör det så svårt för svenska hantverkare att hålla tider? Styrs de av månens faser, himlens stjärntecken eller är de bara så erbarmligt dåliga på att planera?

Krönikan 6 juni 2015

 

Staten enda garanten

för bra mobiltäckning

 

Sextiotal. Det var då det kostade 300 kronor att få telefon installerad - för alla. Bild: Pelle Forsberg

SVT riktade nyligen i en serie reportage sökarljuset på den urusla mobiltäckningen i många delar av landet. Så usel att en och annan tvingas upp på sina hustak för att kunna ringa.

Jojo, så går det när man låter marknaden sköta en så viktig infrastruktur som telefonnät. Det som inte är lönsamt skiter man blankt i. Landets mobilnät borde från början ha byggts upp av staten, som sedan skulle ha låtit de olika operatörerna hyra kapacitet.

När Sverige på allvar ”telefonierades” med det fasta nätet efter andra världskriget gjordes det efter principen att alla svenskar skulle kunna få telefon till samma enhetliga pris – hur långt ifrån närmaste anslutningspunkt bostaden än låg. Det betydde att avlägset liggande hushåll långt inne i Norrlands inland kunde få telefon till ett hyfsat pris. Om jag inte minns fel kostade det på 50- och 60-talet 300 kronor att bli ansluten, oavsett om det handlade om 200 meters eller 8 kilometers ledningsdragning.

Tre hundra var visserligen en ganska stor summa på den tiden – det motsvarade i början av 60-talet en låg veckolön för en arbetare. Men det var inte oöverkomligt, och de som solidariskt fick subventionera abonnenterna i glesbygd var stadsborna. Hela Sverige skulle ju leva. Men det var på den tiden. I dag verkar det enligt lönsamhetstänkandets gudomliga princip vara ett skällsuttryck.

 

Fem gånger var jag inne på försäkringsbolagets hemsida och kollade in deras bilförsäkringar. Lika många gånger blev jag - dagen därpå – uppringd av deras försäljare:

- Hejsan, hejsan Per Olov Yngve, vi har sett att du besökt vår hemsida. Vad vi nu kan erbjuda dig, special price for you, är bla, bla, bla …

Den här typen av marknadsföring är som pesten. Rena hemfridsbrottet, något av en reklamvåldtäkt i mitt eget hem. I många europeiska länder är detta förbjudet – eller starkt begränsat i rådande lag – men inte i Sverige. Här måste vi nixa alla våra telefonnummer om vi vill slippa eländet, eller - om vi redan är kund hos ett företag - aktivt ringa upp det och undanbe oss fortsatt säljringande.

Våra hem är numera inte alls våra borgar. Vi tvingas värja oss med näbbar och klor mot reklamfloden, sätta upp reklamskyddsvallar för både det ena och det andra, och så borde det inte få vara. Jag efterlyser ett totalförbud mot marknadsföring på telefon, såvida vi inte uttryckligen och på eget initiativ sagt ja.

 

Modenycker är en märklig företeelse. I många år skulle det vara murrigt svarta eller silvergrå bilar och kläder. Förfärligt fult. Nu har trenden vänt. Plötsligt har det återigen dykt upp härligt glada färger på kläderna. Och bilarna – ja, de har plötsligt blivit kritvita.

Vitt är alltså den nya modefärgen på bilar. Om man nu kan kalla det för en färg, lika lite som svart i mitt tycke är det. Båda varianterna är hopplöst smutsovänliga. Det behövs inte mycket skitstänk på en svart eller vit bil för att de ska se genomsmutsiga ut. Bättre då med silvergrått. då kan man ratta omkring bra mycket längre innan den ser för jävlig ut.

Men få ting är de facto nytt under solen. Det är rundgång även på modet. Frågan är vem som egentligen bestämmer hur rundgången ska se ut – vi konsumenter eller företagen?

 

 

Nedfallen ledning. Evakuering och tågbyte mitt ute på linjen. En krydda i tillvaron. Bild: Pelle Forsberg

Krönikan 5 maj 2015

 

Det finns mycket

att bocka och tacka för

 

Jag ber att få bocka och tacka de senaste decenniernas regeringar – inte minst den gamla alliansregeringen – för allt de åstadkommit för att göra livet lite mer spännande för oss som konsumenter:

Jag vill tacka för avregleringen av taximarknaden som gett driftiga taxiförare laglig möjlighet att ta 10.000 kronor för en resa mellan Arlanda och Stockholm. En oförglömlig upplevelse som jag tror uppskattas av framför allt utländska turister.

Jag vill tacka för privatiseringen av bilprovningsverksamheten. På så sätt ser jag lite mer av mitt kära land, eftersom jag nu fått tre mil längre att åka till närmaste statliga bilprovningsanläggning. Raskt ökade allas priser på bilprovning, men det är något man måste stå ut med i valfrihetens namn.

Jag vill tacka för alla privata friskolor som bidragit till att den tidigare tvångsblandningen av de olika samhällsklassernas barn nu äntligen har stoppats. Ty lika barn leka bäst. Nu väntar jag bara på elitklasser, där de duktigaste eleverna ska slippa störas av klasskamrater som inte är lika smarta.

 

Jag vill tacka för slopandet av apoteksmonopolet. Även här har det gett mig tillfälle att få resa lite längre till ett statligt apotek, närmare bestämt en och en halv mil. För att inte tala om det därmed fantastiskt utökade utbudet av livsnödvändiga apoteksvaror som hårschampon, tuggummin och mystiska piller som påstås öka sexlusten – listan kan göras lång.

Jag vill tacka för det nya pensionssystemet som gett oss en imponerande valfrihet när det gäller premiepensionsfonder. Omkring 700 stycken överträffade mina vildaste förväntningar. En verkligt rolig fritidssyssla att ägna några timmar i veckan åt att kolla fondernas utveckling för att kunna flytta fram och tillbaka och välja den mest optimala.

Jag vill tacka för utförsäljningarna av allmännyttans bostäder till bostadsrätter, som effektivt har fått bort många av de mindre bemedlade från Stockholms innerstad. Här har naturligtvis även de slopade bostadsbyggnadsubventionerna spelat in. Södermalm, till exempel, har äntligen blivit en värdig stadsdel för folk i karriären. Lika vuxna leka bäst.

 

Jag vill tacka för alla skattesänkningar som gett framför allt oss välbärgade mer i plånboken till att konsumera ännu mer av livets nödtorft, som stadsjeepar, ansiktslyftningar, weekendresor till New York och till att värma upp utomhuspoolen under vintern.

Jag vill tacka för avregleringen av telekommarknaden, som öppnat upp för många, många lycksökare, vars horder av klagande kunder ser till att Allmänna reklamationsnämnden har något att göra. Se där en riktigt jobbskapande valfrihetsreform!

Jag vill tacka för avregleringen av järnvägsunderhållet och att staten hållit hårt i pengarna. Tågresande har därmed blivit som ett roligt roulettespel – ska jag komma fram till Arlanda i tid, eller ska nedfallna ledningar och trilskande växlar göra att jag missar flyget. Spännande!

Jag vill tacka för utförsäljningen av den statliga kassakon Vin & Sprit. Inte ska staten profitera på brännvin, det ska den djupt ansvarstagande privata alkoholindustrin göra. Och är det inte snart dags att bli av med LKAB och Vattenfall?

 

Ja, det finns mycket att tacka dessa framsynta regeringar för. Och mer vill jag se. Kan man inte privatisera grundvattnet och luften vi andas? Här skulle öppnas oanade affärsmöjligheter, där ingen medborgare skulle kunna slippa undan att öppna plånboken, till gagn för penningströmmarna till Cayman Islands och Bermuda.

Tack för ordet.

Tillsammans med utsläppen av kväveoxider, vattenånga och effekter från kondensstrimmor beräknas flyget svara för 3 procent av människans totala påverkan på klimatet. Bild: Norwegian

Krönikan 7 mars 2015

 

Konkurrens som tär

på miljö, folk och fä

 

Konkurrens är bra. Då skärper sig företagen, priserna hålls nere och kvaliteten blir förhoppningsvis högre. Allt för att vinna konsumenternas gunst. ”Köp mig, jag är billigast och bäst”.

Så ser den positiva bilden av konkurrens ut. Men konkurrensen kan även ha otrevliga baksidor. Och det är när priserna hålls nere med hjälp av lägre löner, sämre arbetsmiljö och sämre anställningsvillkor. I de värsta formerna resulterar det i ren rovdrift på de människor som förser oss med varor och tjänster.

Eller rovdrift på djur när det handlar om vår mat, djur som tvingas växa upp under vidriga betingelser. Svansar på griskultingar som klipps av utan bedövning, djur som pumpas fulla med antibiotika och djurbesättningar som tvingas växa upp i spiltor de inte kan vända sig i. Bara för att nämna några få av många exempel. Det är att begå våldtäkt på djurs naturliga beteenden.

Eller rovdrift på vår känsliga natur. Tropisk regnskog som skövlas för att bereda mark för odling av oljepalmer eller mark för boskapsskötsel, så att vi ska kunna tugga i oss fler och fler hamburgare. Mangroveträsk som utnyttjas för odling av jätteräkor och förstör livsmiljön för många känsliga djurarter.

 

Genom åren har vi sett otaliga skräckexempel på hur många stora globala företag cyniskt har blundat för arbetsförhållandena i de fabriker i utvecklingsländer, varifrån de låter tillverka eller köper sina varor. Det senaste årtiondet har en mindre förbättring skett, men det är inte resultatet av att företagsledningarna plötsligt fått dåligt samvete. Utan det är tack vare ett allt hårdare tryck från konsumenter som satt ner foten och sagt att nu får det fan-i-mig vara nog. Vi vill inte köpa varor från företag som har blod på sina giriga fingrar. Här har inte minst den internationella organisationen Fairtrade, Rättvisemärkt, spelat en stor roll.

Och vår atmosfär förpestas allt mer av utsläppen från det allt billigare och starkt ökande flygresandet, som möjliggjorts av större och större flygplan och en knivskarp konkurrens. Mot bakgrund av flygets ökande bidrag till växthuseffekten är det absurt att det ska vara så billigt att flyga på nöjesresor över en veckoslut till den ena storstaden efter den andra. Vad är det för en stollig värld vi lever i när vissa utan att blinka åker till New York bara för att ”shoppa loss” några få dagar?

 

Konflikten mellan flygbolaget Norwegian och dess piloter sätter den här frågan i blixtbelysning. Den extrema konkurrensen tvingar flygbolagen att skära bort miljardbelopp i sina budgetar och då är det den stora utgiftsposten personalen som det ska hackas i. Med hjälp av osäkrare anställningsvillkor, sänkta löner och färre anställda som tvingas jobba hårdare ska konkurrensen mötas.

Det värsta med försämrade arbetsvillkor inom flyget är dock att flygsäkerheten är i fara. Det finns gränser för vad en människa orkar med och ska behöva acceptera. Jag vill inte flyga med uttröttade piloter och kabinpersonal, då betalar jag hellre lite mer för biljetten.

Det måste också finnas gränser för hur långt konkurrensen ska tillåtas gå. Skärp lagar, förordningar och internationella överenskommelser. Men det räcker ändå inte till. Det går inte att lagstifta och förordna in i minsta mikrodetalj, och samvetslösa företag hittar alltid kryphål. I slutänden hänger det på oss konsumenter att säga stopp och nej tack. Om en vara eller tjänst är osedvanlig billig är det oftast något lurt.

 

 

Det billiga flygresandet har nått vägs ände. Hit men inte längre, och helst ett steg bakåt. Inför en internationell skatt på flygbränsle och flygskatt för resenärerna. Satsa på höghastighetståg och sänk radikalt priserna på tågbiljetter så att det aldrig ska vara billigare att flyga kort- och medeldistans än att åka tåg. Att flaxa iväg på weekendresor till europeiska huvudstäder i tid och otid är inget livsviktigt. Det är ett oskick på miljöns bekostnad.

Pelle Forsberg

Krönikan 9 februari 2015

 

Falska gratisvaror

och falska rabatter

 

Innebörden av ordet ”gratis” tycks för många näringsidkare vara förfärligt svår att förstå. Det finns absolut inga nyanser av ordets betydelse. Gratis kan aldrig vara annat än gratis, och eftersom ingenting kan vara halvt gratis finns inte heller något ”helt gratis”. När någonting är gratis skänks något bort utan några som helst förbehåll eller krav.

Ändå vimlar marknadsföringen – framför allt på nätet – av falska gratispåståeden. ”Köp den här prylen så får du en annan pryl gratis”. Nej, man får den absolut inte gratis, men däremot ”utan extra kostnad” eller ”på köpet”.

Konsumentlagstiftningen är helt tydlig på den här punkten, utan extra kostnad ska det heta. Och det kravet har funnits i lagen sedan 80-talet.

Jag antar att de flesta övertrampen mot den här lagregeln beror på ren okunnighet om vilka regler som gäller. Eller dåliga kunskaper i svenska språket. Exempel på det sistnämnda blir dessvärre allt vanligare. Det räcker med att läsa folks kommentarer på nätet och i mejl. Fullt med häpnadsväckande stavfel, enorma textmassor utan punkt, kommatecken eller stycken, förfärliga särskrivningar av sammansatta ord, stora bokstäver används hipp som happ.

Som journalist och därmed djupt intresserad av det svenska språket är den här utvecklingen deprimerande. Att inte behärska det mest elementära i språket är dessutom ett stort handikapp. Vem vill anställa en person vars jobbansökan vimlar av märkliga språkfel?

Jag minns en av Nerikes Allehandas chefredaktörer, som konsekvent spolade alla jobbsökande som stavade ordet artikel med ck. De flög direkt ner i papperskorgen.

Jag drar ofta öronen åt mig om till exempel en privat Blocketannons innehåller stavfel på stavfel, det må bero på slarv eller okunnighet. Det ger onekligen ett oseriöst intryck. Om säljaren har ett utlandsklingande namn och därmed kan vara invandrad är det naturligtvis förklarligt. Men inte en Kalle Karlsson. Då bläddrar jag oftast vidare bland annonserna i jakt på någon som åtminstone vet vad en stor bokstav är för ett konstigt tecken.

Detta om gratis, och om taskiga lag- och språkkunskaper. Nu över till rabatter och ständiga reor. Rabatter är det heller ingen hejd på i den kommersiella världen, och det är ju okej så länge de inte varar för länge.

Men en del verkar vara helt odödliga. Jag har i över tio år haft antivirusprogrammet Norman på mina datorer. Under alla dessa år har det varit ständig rabatt på deras tjänsteprodukter, oavsett om man är en gammal kund som ska förnya, eller en helt ny. Alltid rabatter till alla. Alltid.

De ”rabatterade” priserna är naturligtvis inte rabatterade. De är ordinarie priser. Rabatternas syfte är att slå blå dunster i ögonen på kunderna, de är rena bluffen och därför olagliga.

Ständiga reor som aldrig tar slut är också en kär sysselsättning för vissa företag. Ur & Penn-kedjan är ett av många som alltid har en rea på gång. Eller har de en reafri dag i månaden så att de kan påstå att det handlar om olika reor?

För många år sedan slog Konsumentverket fast att ett så kallat extrapris får gälla i högst fyra veckor. Den tolkningen av lagen kan direkt överföras även på rabatter. De får inte gälla i evigheter.

 

Detta om falska rabatter och falska reor. Nu över till ständiga årliga prishöjningar även när den allmänna inflationen är låg eller ingen alls. Och det har den nu varit under åtskilliga år. Pinnglass och färg hör till de varor som år efter år alltid ökar mycket mer än inflationen. Runt tio procents årlig prishöjning verkar vara pinnglass- och färgtillverkarnas måttstock. Som husägare borde jag ha bunkrat upp med flera hundra liter av ”mina” färger för 20 år sedan. Då skulle mitt målningsunderhåll ha blivit billigare och billigare för varje år. Nu betingar dessa burkar ett löjligt högt pris.

Och pinnglass har jag slutat att köpa.

Slutligen kan jag bara konstatera att Ica-butikernas urfåniga märkning ”Vårt pris” fortsätter. Självklart är det den enskilda butikens pris som står på butikens prislappar, vad annars?

Goddag yxskaft …

 

Krönikan 13 januari 2015

 

Skönhet på ställen

där solen aldrig skiner

 

Dags för renovering?

Jag trodde att jag hade hyfsad koll på vilka konsument- hälso- och skönhetstrender som rör sig i tiden. Men en del har jag tydligen missat – och det med flera år. Häromveckan stötte jag på en företeelse som jag först trodde var ett riktigt dåligt skämt.

Analblekning.

Det finns uppenbarligen folk som tycker att det är genant? – eller fult? - att vara lite brun eller rödlätt i rövhålet. Frågan är i så fall vilka som bryr sig. Och hur många är de som känner till andras färgstatus där bak? Det torde vara en mycket, mycket liten skara udda människor som går runt och spanar sina vänner djupt in mellan skinkorna. Jag gör det inte.

 

Den både kända och ökända bloggerskan Kissie blekte sig i häcken för flera år sedan. ”Mitt anus blev verkligen jättefint och ljust” skrev hon i bloggen, samtidigt som hon uppmuntrade andra till detsamma, ”perfekt om ni vill piffa till anuset”.

I en av kommentarerna på bloggen berättade en tjej att hon nog också skulle uppgradera sig med en analblekning, för att ”överraska pojkvännen”. Jomenvisst, den kategorin torde vara den enda som brukar få tillfälle att uppmärksamma färgprakten i ändalykten.

Jag trodde att det gamla talesättet att skönhet kommer inifrån fortfarande gällde, men numera kommer den tydligen bakifrån.

 

Redan tandblekning av tillräckligt vita tänder är en märklig företeelse. Så har vi då också fått analblekning. Lägg därtill anskrämliga botoxplutande munnar, skönhetsoperationer av redan vackra ansikten och ”justeringar” av blygdläppar. Och så män som förlänger snorren för att de inbillar sig att den är för liten. Ju större den är, desto fler tjejer kommer rusandes. Eller?

Vi skattebetalare har varit med och betalat dessa aparta plastikkirurgers utbildning. Min andel av de skattekronorna vill jag ha tillbaka.

 

Så här långt har alltså fixeringen vid det egna jaget, den egna kroppen, gått. Kan det gå längre? Det är ställt utom allt rimligt tvivel att det genomkommersialiserade samhället med sin aggressiva marknadsföring till stor del har bidragit till den här utvecklingen. Du får inte vara nöjd med din kropp, din person och ditt liv. Du duger inte. Du får aldrig känna att du är bra som du är. Du måste vara lite missnöjd, helst mycket missnöjd, så att du fortsätter att försöka köpa dig lycka och självförtroende med hjälp av en aldrig sinande ström av allt fler meningslösa varor och – som i det här fallet – tjänster.

Den kommersiella anusblekningsverksamheten och så kallade skönhetskirurgin ökar visserligen bruttonationalprodukten och skapar ett och annat jobb. Men det är knappast sådana jobb vi vill ha i ett samhälle där sjuk- och äldrevården skriker efter personal.

 

Och ute i världen lever hundratals miljoner fortfarande i djup fattigdom. Medan vi piffar upp våra ändtarmsmynningar och finjusterar näsor för dyra pengar.

Det är synd om människorna, sa August Strindberg. Ja, åtminstone vissa av oss.

 

Äldre krönikor hittar du under årtalsrubrikerna högst upp på denna sida

Äldre krönikor från och med 2012 hittar du under respektive årsrubrik * Kolla in Svarta länslistan för september 2015 - på den finns denna gång två bilföretag, som du bör undvika att handla hos. * Svensk Handels Varningslista över andra tvivelaktiga företag i hela landet * Ät fisk med gott samvete - här är WWF:s fiskguide * Så känner du igen israeliska varor * Nyttiga länkar för dig som konsument * Få hjälp av länets konsumentvägledare * Om sajten Konsumentmakt! * Kontakt : pelle@orebro-konsument.se

Plötsligt var byggubbarna försvunna i flera dagar. Bild: Pelle Forsberg

Fyra företag

i Örebro län

på höstens

Svarta lista

 

Måndag 5 september 2016. Tre företag i Örebro och ett i Lindesberg har hamnat på konsumenttidningen Råd och Röns senaste Svarta listan över företag som inte föjt Allmänna reklamationsnämndens beslut. Läs mer här.

Varning

för dessa

företag

 

Torsdag 5 september 2016. Här är Konsumentverkets lista över bolag som svenska konsumenter har problem med just nu. Listan uppdateras varje vecka:

 

* Autopriser/Carprice

* Candyonclick/ Dentaldelivered Coffecable/ Shaverpack/ Dermamonthly NY

* Cleandevice365

* Diet and Detox/Diet & Detox

* Europaspelet, Garantispelet, Supervinsten och Superspelet

* Fast Communication Sweden AB (Fastcom)

* Gothia Telecom

* Jobform

* Lundstedt Fond & Finans

* LV Hälsokost AB/Lev väl/Maximera TM Scandinavia AB/European Development

Skincenter

* Svenska elbolaget

* Svenska telebolaget

* Vitality Club

 

Klicka på Konsumentverkets Varningslistan för att läsa mer om vad som ligger bakom varningen. Där kan du också läsa mer om vad som krävs för att hamna på Varningslistan.

Listan grundar sig i huvudsak på anmälningar till Konsumentverket samt klagomål till Hallå konsument och Konsument Europa. Syftet med listan är att du som konsument ska undvika att drabbas och att du som redan drabbats ska få veta vart du ska vända dig.

Konsumentverket uppdaterar listan varje vecka och markerar nytillkomna bolag. Det finns ingen gräns för hur många bolag som får plats på listan, men förhoppningen är förstås att den ska vara så kort som möjligt.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

WWF:s fiskguide

- ät fisk med gott samvete

  • Key Code döms att betala två miljoner
  • Fastcom nytt bolag på varningslistan
  • Gothia Telecom fortsätter lura konsumenter
  • KO tar bolaget Adressjänst till domstol
  • Tingsrätt förbjuder LV Hälsokosts telefonförsäljning
  • KO stämmer LV Hälsokost
  • Varning för inkassokrav från European Development
  • Konsumentverket ligger högst i anseende
  • Svea kött sålde tyskt kött som svenskt
  • Förbud mot tre svenska bolag
  • Kameraövervakning på asylboende måste begränsas
  • Kapade bank-id och flyttade pensionspengar
  • Fyra av fem båtvårdsföretag slarvar med informationen
  • Håll koll på mobilkostnaderna under semestern
  • Nästan all mat måste ha näringsdeklaration
  • Livsmedelsverket avråder från att äta aprikoskärnor
  • Samband mellan utbildning och matvanor
  • Krav på skärpt säkerhet för hoppborgar
  • Farliga leksaker på marknaden
  • Färre har tillgång till konsumentvägledning
  • Tjugotre låneförmedlare ska granskas
  • LV Hälsokost ny på varningslistan
  • Telekommarknaden får sämsta betyget
  • Baraspara fälldes i domstol

Key Code döms

att betala

två miljoner

 

Måndag 5 september 2016. Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt dömer Key Code att betala två miljoner kronor i marknadsstörnings-avgift.

 

Det var i februari som Konsument-ombudsmannen, KO, stämde Key Code Security och krävde att bolagsföreträdaren skulle hållas personligt ansvarig för den aggressiva marknadsföringen av id-skydd.

 

Mest anmälda företag 2015

Key Code var Konsumentverkets mest anmälda bolag under 2015. Anmäl-ningarna handlade om att Key Codes telefonförsäljare har skrämt upp konsumenterna genom att påstå att de var utsatta för pågående ID-kapning. Säljarna har då påstått att tjänsten skulle skydda mot ID-kapning och kommit med en rad andra felaktiga påståenden om tjänsten.

KO vill att det ska vara förbjudet för företaget att skrämmas genom att ge konsumenten intryck av att just han eller hon är utsatt för ett bedrägeri.

 

En miljon kronor i veckan

Domstolen har nu fastställt ett tidigare beslut som innebär att Key code tvingas upphöra med den kritiserade marknads-föringen. En marknadsstörningsavgift på två miljoner kronor ska betalas. Dom-stolen har även fattat beslut om löpande vite. Det betyder att om bolaget eller personen bakom bryter mot förbudet riskerar denne en miljon kronor i böter i veckan.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Fastcom

nytt bolag

på varningslistan

 

Måndag 5 september 2016. Teleoperatören Fastcom, med det fullständiga namnet Fast Communication Sweden AB, har sedan årsskiftet dragit på sig ett 50-tal anmälningar till Konsumentverket, som därför vill varna för företaget.

 

Enligt anmälningarna som Konsumentverket tagit emot har Fastcom utgett sig för att ringa på uppdrag av anmälarnas befintliga teleoperatör. I anmälningarna framgår vidare att Fastcom också sagt att de har tagit över verksamheten från konsumentens teleoperatör.

Bolagets telefonförsäljare lämnar enligt anmälningarna också vilseledande påståenden om att konsumentens nuvarande operatör håller på och lägger ned det fasta nätet/avvecklar sin verksamhet inom fast telefoni vilket leder till att konsumenten känner sig tvungen till att tacka ja för att behålla sin telefon.

 

Ringer nixade telefonnummer

Fastcom har dessutom upprepade gånger ringt personer med telefonnummer som är anslutna till Nix-telefoni, vilket inte är tillåtet.

Installationen av badrumsrören skedde inte enligt Boverkets byggregler. ARN rekommenderar Prosper VVS att betala 5.000 kronor som det kostar att åtgärda felet.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Gothia Telecom

fortsätter lura

konsumenter

KO går till domstol

 

Torsdag 25 augusti 2016. Telefon-operatören Gothia Telecom fortsätter att lura konsumenter via telefonförsäljning. KO har tidigare förbjudit bolagets metoder och begär nu att Stockholms tingsrätt dömer ut ett vite på 750 000 kronor.

 

Konsumentverket har fått in många anmälningar från drabbade konsumenter som känner sig lurade av Gothia Telecom. Bolaget ringer upp konsumenter och påstår att de representerar eller samarbetar med konsumentens befintliga operatör. Det förekommer även att Gothia uppger att de har tagit över den befintliga operatörens verksamhet.

 

Förbjöds förra året

Konsumentombudsmannen, KO, förbjöd försäljningsmetoderna förra året via ett så kallat förbudsföreläggande, som godkändes av Gothia Telecom. Men trots det har det fortsatt att komma in anmälningar från konsumenter som berättar om att samma metoder fortfarande används. Bolaget finns även med på Konsumentverkets varningslista.

En stor del av de nya anmälningarna avser telefonförsäljning till äldre personer, i många fall över 80 år, vilket även känns igen från tidigare anmälningar.

 

Vite på 750 000 kronor

KO tar nu Gothia Telecom till Stockholms tingsrätt och begär att domtolen dömer ut det vite på 750 000 kronor som föreläggande innehåller.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

KO tar bolaget

Adresstjänst

till domstol

 

Torsdag 25 augusti 2016. Hundratals konsumenter känner sig lurade av Adresstjänsts tomma löften om "säker adressändring och flyttanmälan". Nu tar Konsumentombudsmannen, KO, bolaget till domstol och kräver att en marknadsstörningsavgift döms ut.

 

Det är lätt att tro att Adresstjänst, som är ett av bolagen på Konsumentverkets varningslista, hjälper till med alla förekommande tjänster kostnadsfritt i samband med en flytt. Åtminstone om man litar på reklamen på bolagets webbplats.

Av påståendena som lämnas kan man få intrycket av att en adressändring kan genomföras snabbt och enkelt direkt via bolagets webbplats. Att Adresstjänst genomför adressändringen samt bevakar ändringar i folkbokföringen, att posten inte går förlorad till obehöriga, att den når fram till rätt mottagare, att skydd ges mot id-stölder och bedrägerier, att Adresstjänst bevakar och varnar om en obehörig adressändring sker.

 

Tar betalt för gratis tjänst

Adresstjänst tar betalt för Skatteverkets tjänst. Men tjänsten ”Flyttanmälan”, som bolaget marknadsför, innebär i själva verket att Adresstjänst skickar Skatte-verkets kostnadsfria flyttanmälnings-blankett till konsumenten – som konsumenten i sin tur måste fylla i och skicka till Skatteverket för att flyttanmälningen ska genomföras.

Tjänsten Flyttanmälan kostar inget, men kan endast fås om man samtidigt köper tjänsten Säker adressändring. Den kostar 555 kronor och innebär att Adresstjänst, på konsumentens begäran, skickar ett registerutdrag från Skatteverkets folkbokföringsregister.

 

Ingen uppgift om kostnad

Kostnaden för Säker adressändring framkommer dessvärre inte på webbplatsen innan beställningen görs. Något som många konsumenter har upptäckt först i efterhand.

Enligt KO har Adresstjänst överträtt en rad lagar och regler. KO begär därför nu att domstolen snabbt stoppar marknadsföringen genom ett så kallat interimistiskt beslut. Ett förbud kan då träda i kraft direkt och gälla tills den slutgiltiga domen kommer.

Eftersom överträdelserna varit mycket allvarliga yrkas dessutom att en marknadsstörningsavgift döms ut.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Tingsrätt förbjuder

LV Hälsokosts

telefonförsäljning

 

Tisdag 9 augusti 2016. Stockholms tingsrätt har fattat ett snabbt beslut om att förbjuda LV Hälsokosts hårt kritiserade telefonförsäljning. Om domstolsförbudet trotsas riskerar bolaget bakom LV Hälsokost böter på en miljon kronor i veckan.

 

Det var för en knapp månad sedan som Konsumentombudsmannen, KO, stämde bolaget Maximera TM Scandinavia AB, tidigare LV Hälsokost, och krävde att domstolen skulle förbjuda den aggressiva marknadsföringen.

Konsumentverket har sedan början av året tagit emot 196 anmälningar mot bolaget och 367 frågor till verkets upplysningstjänst Hallå konsument.

 

Förbjuder försäljningsmetoderna

I stämningsansökan begär KO bland annat att tingsrätten förbjuder bolaget att fortsätta med försäljningsmetoderna, det vill säga att locka med gratisprover och tävlingsvinster som inte verkar finnas.

KO begär också att bolaget redan i början av telefonsamtalet tydligt måste informera om att de vill sälja ett abonnemang på vitaminer. KO yrkar vidare att tingsrätten förbjuder företaget att kräva betalt för något som konsumenten inte har beställt.

 

Löpande vite

Rättegången har bara inletts, men tingsrätten har redan fattat beslut om att Maximera TM Scandinavia AB omedelbart måste upphöra med den kritiserade telefonförsäljningen. Tingsrätten har även fattat beslut om löpande vite. Det betyder att bolaget riskerar böter på minst en miljon kronor i veckan om förbudet överträds.

Bolaget har haft möjlighet, men har inte yttrat sig över yrkandena i domstolen.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

KO stämmer

LV Hälsokost

Bluff med tävlingar och vinster

 

Tisdag 12 juli 2016. Företaget LV Hälsokost har lockat med gratis prova-på-paket och vinster i tävlingar. Problemet är att det inte är gratis, och varken tävlingar eller vinster verkar existera.

 

Konsumentverket har fått ta emot en stor mängd anmälningar och klagomål mot företaget från konsumenter som känner sig lurade. LV Hälsokost, även kallat Lev Väl och Maximera, är det bolag som har fått flest anmälningar hittills i år.

 

Olaglig inkassoverksamhet

Trots upprepade kontakter har bolaget inte ändrat sina försäljnings- och marknadsföringsmetoder. Bolaget hävdar att de upphört med all verksamhet, men anmälningarna fortsätter att strömma in.

Det senaste är att de skickar ut inkassokrav från ett bolag som inte existerar och därmed saknar tillstånd att bedriva inkasso-verksamhet. I kravet står det dessutom felaktigt att konsu-menter som inte betalar kommer att få en betalningsanmärkning.

 

Kräver flera förbud

Konsumentombudsmannen, KO, kräver nu att tingsrätten förbjuder bolaget att fortsätta med försäljnings-metoderna, det vill säga att locka med gratisprover och tävlingsvinster som inte finns. KO begär också att bolaget tydligt måste informera om att de vill sälja ett abonnemang på vitaminer när de ringer. KO yrkar också att tings-rätten förbjuder företaget att kräva betalt för något som konsumenten inte har beställt.

KO vill att domstolen snabbt stoppar marknadsföringen genom ett så kallat interimistiskt beslut. Ett förbud kan då träda i kraft direkt och gälla tills den slutgiltiga domen kommer.

 

Halv miljon kronor

KO har begärt att bolaget ska betala en marknadsstörningsavgift på en halv miljon kronor. Förbuden och kraven på tydlig information ska också vara förknippade med vite. Det innebär att om bolaget fortsätter att bryta mot marknadsföringslagen och inte följer domstolens beslut kan företaget tvingas betala vite, det vill säga ett slags bötes-belopp som domstolen bestämmer.

 

Källa: Konsumentverket

Varning för

inkassokrav

från European

Development

 

Lördag 9 juli 2016. LV Hälsokost, som Konsumentverket sedan tidigare varnar för, skickar nu ut inkassokrav till konsumenter. Breven ser ut att komma från bolaget European Development. Detta bolag finns inte och Konsumentverket uppmanar alla konsumenter att bestrida inkassokraven.

 

Konsumentverket uppmanar konsu-menterna att bestrida fakturor som de anser är felaktiga.

Inkassokraven från European Development/LV Hälsokost innehåller även felaktig information. På inkasso-kravet står: ”Om Ni inte betalar kommer ansökan om betalningsföreläggande att inges till kronofogdemyndigheten. Detta kommer för er att innebära ytterligare lagstadgade kostnader jämte ränta samt att Ni får betalningsanmärkning.”

Detta stämmer inte. En betalnings-anmärkning kan du inte få så länge du bestrider krav hos Kronofogden.

Konsumentverket fortsätter att få in mycket anmälningar och frågor från konsumenter om LV Hälsokost. Vi undersöker för närvarande bolagen och överväger åtgärder för att få stopp på bolagets metoder.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Konsumentverket

ligger högst

i anseende

 

Lördag 9 juli 2016. Konsumentverket ligger i topp i TNS Sifos årliga mätning av svenska myndigheters anseende.

 

TNS Sifos undersöker varje år vilket anseende olika myndigheter har hos svenska folket. Förra året rankades Konsumentverket som fyra efter bland annat Lantmäteriet som var i topp. Men i år har Konsumentverket förbättrat sitt anseende hos folket och rankas som etta före Lantmäteriet och Strålsäkerhets-myndigheten.

Tidigare i veckan kom ytterligare en anseendemätning där bland annat myndigheter bedömdes och rankades. Denna gång var det analysföretaget Nordic Brand som släppte Myndighetsbarometern 2016. Även i denna rankades Konsument-verket som etta av myndigheter, med endast det statliga bolaget SOS Alarm framför sig.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Svea Kött sålde

tyskt kött

som svenskt

 

Lördag 9 juli 2016. Livsmedelsverket åtalsanmäler Svea kött i Malmö AB för att ha sålt tyskt kött som svenskt. Livsmedelsverkets kontroll visar att företaget från januari till början av april 2016 hade tagit emot och sålt vidare 21 ton tyskt svinkött utan att ange ursprunget.

 

Livsmedelsverkets kontaktades tidigare i år av ett företag som uppmärksammat att köttet de köpt från Svea Kött hade stämplar som visade att det kom från Tyskland. Detta trots att Svea Kött uppgav att köttet var svenskt.

Livsmedelsverkets uppföljande kontroll av Svea kötts egen dokumentation bekräftade att företaget hade tagit emot cirka 21 ton svinkött från Tyskland under perioden 1 januari till 8 april 2016. Uppgiften om ursprungsland följde dock inte med när Svea Kött sålde färskt, kylt och fryst kött vidare.

 

Seriösa företag drabbas

- Det är viktigt att vi hittar de företag som fuskar. Som konsumenter ska vi kunna lita på att vi får det vi betalar för. Dessutom drabbas alla seriösa företagare när andra livsmedelsföretag väljer att inte följa lagen, säger Aron Lindén, statsinspektör vid Livsmedelsverket.

Det tyska köttet är slaktat på EU-godkända anläggningar i Tyskland och det finns inget som tyder på att köttet skulle vara farligt för hälsan.

 

Källa: Livsmedelsverket

 

 

Förbud mot tre

svenska bolag

 

Lördag 9 juli 2016. Stockholms tingsrätt har utfärdat interimistiska beslut mot Svenska Elbolaget, Svenska Telebolaget och Nytel. Bolagen förbjuds att använda de försäljningsmetoder Konsument-ombudsmannen, KO, har stämt bolagen för.

 

Förbuden gäller fram till dess att domstolen meddelat dom i ärendena. KO stämde de tre bolagen i april efter att de under en lång tid ägnat sig åt oseriös telefonförsäljning. De interimistiska besluten är förenade med vite på en miljon kronor för varje vecka besluten inte följs.

KO är mycket intresserade av att konsumenter som anser att något av de tre bolagen bryter mot lagar och regler anmäler detta till oss. En anmälan kan göra direkt här på webbplatsen:

Gör en anmälan till Konsumentverket här

 

Bolagen förbjuds att kräva betalning för tjänster som konsumenter inte har beställt. Dessutom ska bolagen göra följande enligt domstolens beslut:

Innan avtal ingås, lämna korrekt, klar och begriplig information om ångerrätten.

Innan avtal ingås, tydligt informera konsumenter om samtliga avgifter.

För Svenska Elbolaget gäller även att bolaget inte får ta betalt för utställande av faktura (fakturaavgift) eller ta betalt av konsumenter i förskott.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Kameraövervakning

på asylboende

måste begränsas

 

Lördag 9 juli 2016. Datainspektionen riktar kritik mot kameraövervakningen på ett asylboende där man idag spelar in bilder dygnet runt i områden som exempelvis matsal och sällskapsrum.

 

Datainspektionen har granskat kameraövervakningen på ett asylboende i Stockholmstrakten. Resultatet av granskningen visar på ett antal brister som måste åtgärdas. Bland annat brister det ansvariga företaget i hur det informerar om den kameraövervakning som sker och i skyddet av det videomaterial som lagras från övervakningen.

I sitt beslut förelägger Datainspektionen företaget dessutom att begränsa kameraövervakningen. Bland annat måste företaget upphöra med kontinuerlig kameraövervakning med bildinspelning från de kameror som övervakar matsal, sällskapsrum, korridorer och trapphus. Kamerorna i dessa områden får bara aktiveras vid brand-, utrymnings- eller överfallslarm.

 

Känsligt för integriteten

- Det här är integritetskänsliga områden som de boende passerar eller uppehåller sig dagligen och till skillnad från hotell och vandrarhem, där gästerna vanligtvis endast bor under någon eller några nätter, handlar det här om platser där människor inte sällan vistas under lång tid, säger Datainspektionens jurist Malin Ricknäs.

Datainspektionen förelägger dessutom företaget som sköter asylboendet att begränsa upptagningsområdet från de kameror som övervakar receptionen och entréer i trapphusen.

 

Källa: Datainspektionen

 

 

Kapade bank-id

och flyttade

pensionspengar

Nu stäms Lundstedt Fond & Finans

 

Lördag 9 juli 2016. Bolaget Lundstedt Fond & Finans försäljare har kapat konsumenters Bank-ID och flyttat deras premiepensionspengar. De drabbade konsumenterna har varken känt till eller godkänt någon flytt av pengarna.

 

Bolaget har vid telefonförsäljning uppgett att de ringer från, eller på uppdrag av, Pensionsmyndigheten. Därför utfärdade Konsumentverket ett förbuds- och informationsföreläggande mot bolaget i december 2015, som bolaget också godkände.

Senare stod det klart att Lundstedts i stor skala flyttat konsumenters premie-pensionspengar till den fond som bolaget marknadsförde. Detta skedde utan att konsumenterna visste om det och utan att de godkänt flytten av pengarna.

 

Måste godkännas skriftligt

Enligt lagen måste alla avtal om premie-pension godkännas genom en skriftlig accept/godkännande vid telefon-försäljning. Något skriftligt godkännande mellan bolaget och de drabbade konsumenterna finns inte.

KO vill se vite på 400.000 kronor

Konsumentombudsmannen, KO, begär att tingsrätten förbjuder bolaget att gå in på konsumentens premiepensionskonto via hans eller hennes Bank-ID och flytta pengarna. KO vill också att rätten förbjuder Lundstedts att flytta konsumenternas fondinnehav utan avtal. Samtliga punkter ska förenas med vite, det vill säga om bolaget bryter mot förbuden måste det betala en straffavgift.

Eftersom KO anser att bolaget använt sig av aggressiva och vilseledande affärsmetoder vill konsumentombudsmannen att bolaget ska betala en marknadsstörningsavgift på 400.000 kronor.

 

Polisanmält för intrång

Bolaget är även polisanmält av Pensionsmyndigheten, bland annat för intrång i myndighetens premiepensions-system. Myndigheten har kunnat se att det handlat om många misstänkta ID-kapningar och stora belopp.

Fonden som bolaget använt har haft en negativ utveckling och har en högre fondavgift än jämförbara fonder.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Fyra av fem båtvårdsföretag

slarvar med informationen

 

Lördag 9 juli 2016. Många företag som säljer båtvårdsprodukter ger inte kunderna rätt information om miljö- och hälsofaror med produkterna. Vid Kemikalieinspektionens granskning hittades brister hos fyra av fem företag.

 

– Det är viktigt att alla som använder båtvårdsprodukter har tillgång till rätt information om farorna med produkterna. Rätt märkning är en förutsättning för att användarna ska kunna skydda sig själva och miljön mot skadliga kemikalier. Användarna får då även möjlighet att välja de minst hälso- och miljöfarliga produkterna, säger Conny Lerjevik, inspektör på Kemikalieinspektionen.

Under våren 2016 har Kemikalieinspektionen genomfört ett tillsynsprojekt av 29 företag som importerar eller tillverkar båtvårdsprodukter och säljer dem i Sverige. Bland företagens produkter finns till exempel impregneringsmedel, rengöringsmedel och lacker, medan båtbottenfärger inte har ingått i detta tillsynsprojekt.

 

Bara sex saknade brister

Brister i produktinformationen, det vill säga i säkerhetsdatablad och märkning, hittades hos 23 av företagen, vilket motsvarar 79 procent. Hos 14 av företagen har Kemikalieinspektionen bedömt bristerna som omfattande, medan nio företag hade mindre brister. Hos sex av företagen upptäcktes inga brister i produktinformationen.

Vid inspektionerna kontrollerade Kemikalieinspektionen hur företagens rutiner såg ut, och gjorde stickprovs-kontroller av företagens produkt-information. Myndigheten kontrollerade även i förekommande fall om förpackningarna hade barnskyddande förslutningar, samt om företagen anmält sina produkter till Kemikalieinspektionens produktregister.

 

Fem företag åtalsanmälda

Kemikalieinspektionen har krävt att de företag som hade brister i sin information ska rätta till detta. Myndigheten har också anmält fem av företagen till åklagare för misstänkta miljöbrott. Två företag har anmälts för att tillhandahållit farliga kemiska produkter utan förpackningsmärkning, och tre företag har anmälts för att de inte har rapporterat till Kemikalieinspektionens produktregister.

 

– Syftet med vår tillsyn är att öka kunskaperna om kemikalielagstiftningen hos leverantörerna för att minska riskerna för hälsa och miljö. Vid inspektionerna informerar vi om lagstiftningen och om företagens ansvar, säger Conny Lerjevik.

 

Källa: Kemikalieinspektionen

 

 

Håll koll på

mobilkostnaderna

under semestern

 

Lördag 9 juli 2016. Vad bör du tänka på när du ringer, skickar sms eller surfar utomlands? Konsumentverket, Post- och telestyrelsen (PTS) och Telekom-rådgivarna tipsar inför semestern.

 

Inom EU finns kostnadstak som bestämmer det högsta priset som en operatör får ta ut för mobil telefoni, sms och mobil dataanvändning. Men det kan ändå bli dyrt att använda mobila tjänster i utlandet.

– I och med de åtgärder som vidtagits gällande takbelopp och konsumentpriser är risken för obehagliga överraskningar på räkningen mycket små. Åker man till länder som inte omfattas av regleringen – utanför EU/EES – ska man dock fortfarande vara vaksam. Annars är den största risken för höga kostnader nu om mobilen blir stulen, så ta med de koder som behövs för att snabbt kunna spärra telefon och abonnemang om du skulle bli av med din telefon, säger Mattias Grafström, VD på Telekområdgivarna.

 

Bättre kontroll

– Fördelen med de särskilda prisplanerna är att man som kund vet vad ringandet och surfandet under semestern kommer att gå på. Om du har bra kontroll över hur du använder din telefon har du även möjlighet att välja en prisplan som passar just ditt användarmönster bäst. Men vi har i undersökningar sett att de här planerna ofta är betydligt dyrare än de lagstadgade roamingpriserna. Om du inte använder din telefon särskilt mycket kan det därför löna sig att inte välja en alternativ prisplan. Så fundera på hur mycket telefoni och surf du behöver och hur viktigt det är för dig att i förväg veta den exakta kostnaden innan du tecknar någon särskild prisplan, säger Fredrik Kapper, handläggare på PTS.

 

Surfspärrar

Även om det nu är billigare att surfa inom EU kan det bli dyrare när du använder mobilen utomlands med ditt svenska abonnemang än vid motsvarande användning i Sverige. Alla typer av mobilanvändning utomlands (både ringa, sms:a och surfa) kan orsaka högre kostnader. Det gäller alltså inte enbart smarta mobiltelefoner utan även då du använder dator, surfplatta eller en äldre mobiltelefon.

Alla operatörer ska därför erbjuda en kostnadsfri spärrfunktion för surf med mobilen eller mobilt bredband, om du använder ditt svenska abonnemang i ett annat EU-land.

Spärren innebär att du automatiskt ska få ett meddelande om att summan närmar sig en gräns på 50 euro, dvs. ca 500 kronor (inklusive moms). Operatörerna ska erbjuda dig samma spärr när du reser till länder utanför EU. I vissa länder är en sådan spärr inte möjlig men du ska då få ett meddelande om det.

 

Skyldig att ge varning

– Operatören är skyldig att se till så att du får en varning när du närmar dig surfgränsen. Sen ska tjänsten spärras. Om du ändå vill fortsätta att surfa efter det måste du kontakta din operatör. Men tänk efter noga innan du gör det. Det kan snabbt bli mycket dyrt att surfa i utlandet, säger Cecilia Norlander, jurist på Konsumentverket.

 

Fler tips till dig som ska ut och resa:

Enligt gällande regler ska operatörerna ha information tillgänglig på sin webbplats om priser för mobiltelefoni och surf vid resor även utanför EU. Men det kan ändå vara bra att kontrollera med din operatör innan du reser vilka priser och villkor som gäller i det land du ska resa till. Det går ofta att få avtal med fastpris för en viss mängd datatrafik även i utlandet, hör med din operatör vad de har för alternativ.

 

Se upp för automatisk uppkoppling

Tänk på att tjänster och applikationer i din utrustning automatiskt kan använda sig av datatrafik (exempelvis mejl) utan att du ser detta. Stäng därför av dessa innan du reser utomlands för att undvika höga kostnader. Stäng av möjligheten att koppla upp dig mot en utländsk operatör (så kallad roaming) om du inte kontrollerat med din operatör vad det kommer att kosta.

Ett bra alternativ är att i stället koppla upp dig mot lokala och ibland kostnadsfria nätverk (wifi) på till exempel hotell och caféer i det land du reser till. Var noga med att kontrollera att det är kostnadsfria nätverk du är uppkopplad mot. Tänk på att vara restriktiv med att överföra känslig information när du är uppkopplad på ett publikt trådlöst nätverk. Om din utrustning inte är operatörslåst kan du även använda dig av ett lokalt kontantkort.

Stäng av röstbrevlådan (mobilsvar) innan du har kommit utomlands. Utanför EU kan du få betala både för att ta emot och lyssna av meddelanden som talas in på ditt mobilsvar.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Nästan all mat

måste ha

näringsdeklaration

Nya krav införs i december

 

Söndag 19 juni 2016. Från december 2016 ska nästan alla livsmedel ha en näringsdeklaration. Det betyder att det bland annat måste framgå hur mycket fett, kolhydrater, protein, socker och salt som finns i maten.

 

Näringsdeklarationen måste innehålla uppgifter om mängden fett, mättat fett, kolhydrater, sockerarter, protein och salt som finns i produkten. Det måste också framgå hur mycket energi den ger. Den som vill kan även skriva mängden vitaminer och mineraler - men det är inget krav.

- Det här är bra nyheter för alla konsumenter som vill göra medvetna matval, säger Anna Wedholm Pallas, rådgivare på Livsmedelsverket.

För många livsmedelföretag innebär reglerna ingen stor förändring, eftersom de redan anger näringsdeklaration frivilligt.

 

Salt och socker

En nyhet är att det ska stå mängd salt i stället för mängd natrium. En annan nyhet är att totalmängden sockerarter alltid ska anges. I totalmängden ingår både tillsatt socker och det socker som kan ingå naturligt som exempelvis fruktsocker eller mjölksocker. Däremot framgår inte av näringsdeklarationen hur stor del av totalmängden sockerarter som är tillsatt socker.

Ungefär hur mycket tillsatt socker som finns i ett livsmedel går att ta reda på genom att jämföra näringsdeklarationen med ingrediensförteckningen, där ingredienserna måste anges i fallande skala.

 

Några exempel

Exempel på ingredienser i en produkt: vetemjöl, socker, mjölk, ägg, russin. I den totala mängden sockerarter i näringsdeklarationen ingår tillsatt socker men även mjölksocker från mjölken och fruktsocker från russinen. I exemplet står socker före mjölk och russin. Det betyder att tillsatt socker står för den största delen av den totala sockermängden i exemplet.

 

Restaurangmat undantagen

Det krävs ingen näringsdeklaration för mat som serveras på restaurang eller säljs förpackad över disk. Det krävs inte heller näringsdeklaration för livsmedel som säljs på bondens marknad eller på liknande sätt.

 

Övergångsregler gör att vissa livsmedel, till exempel de med lång hållbarhet, kan få säljas utan näringsdeklaration ett tag även efter den 13 december 2016.

 

Källa: Livsmedelsverket

LV Hälsokost ny

på varningslistan

 

Fredag 17 juni 2016. LV Hälsokost är ett företag baserat i Malmö, vars telefonförsäljare vilseleder konsumenter. Fler än 200 anmälningar och klagomål har inkommit till Konsumentverket och Hallå konsument – de allra flesta i år.

 

LV Hälsokosts telefonförsäljare ringer upp konsumenter och inleder med att konsumenten har chans att vinna 10.000 kronor eller fri el i ett år, med svepskälet att konsumenten är kund hos någon välkänd butikskedja som exempelvis Ica eller Coop. Konsumenten erbjuds sedan en gratis gåva i form av ett provpaket på multivitaminer. Erbjudandet är i sin tur förenat med ett abonnemang på kosttillskott, vilket inte har varit tydligt för konsumenterna.

Enligt de anmälningar som kommit in till Konsumentverket säger sig flera konsumenter ha tackat nej till erbjudandet, men har trots detta mottagit produkter och fakturor från företaget.

 

LV Hälsokost granskas

Konsumentverket har registrerat 78 anmälningar mot LV Hälsokost AB. Majoriteten har inkommit i år och då framför allt under våren. Antalet klagomål till upplysningstjänsten Hallå konsument är 134, och även där har de flesta ärenden inkommit under detta år.

Med bakgrund i detta har Konsument-verket startat ett tillsynsärende mot LV Hälsokost AB. Företaget har även förts upp på vår varningslista.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Livsmedelsverket

avråder från att

äta aprikoskärnor

 

Söndag 19 juni 2016. Bittra aprikoskärnor kan leda till mycket allvarlig förgiftning. Eftersom det inte går att se skillnad på bittra och söta aprikoskärnor avråder Livsmedelsverket därför helt från att äta aprikoskärnor.

 

Alla aprikoskärnor innehåller den cyanogena glykosiden amygdalin i olika halter. I bittra aprikoskärnor finns särskilt höga nivåer amygdalin. När kärnorna tuggas frigörs vätecyanid, men det kan även frigöras i tarmen med hjälp av tarmbakterier. Bittra aprikoskärnor kan leda till mycket allvarlig förgiftning, redan 5 kärnor leda till mycket allvarliga symtom hos småbarn.

 

Onödig risk

-Att äta aprikoskärnor är att ta stora risker helt i onödan. Det är mycket oroande att bittra aprikoskärnor dessutom marknadsförs som hälsokost och botemedel mot cancer, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.

Eftersom det finns risk att drabbas av akut förgiftning av bara ett fåtal bittra kärnor är Livsmedelsverket råd att inte äta dem alls. Symtom som kan uppträda vid akut förgiftning är andnöd och cyanos. Även huvudvärk, hjärtklappning, illamående, yrsel och förvirring kan förekomma.

 

Fruktkött och bakmassa okej

Rådet att avstå från aprikoskärnor gäller inte själva fruktköttet från färska och torkade aprikoser eller bakmassa. Krossade aprikoskärnor kan ingå i så kallad bakmassa, som används som fyllning i bakverk. Användningen är reglerad i livsmedelslagstiftningen i och med att det finns gränsvärden för vätecyanid i den sortens produkter.

Ännu finns inget europeiskt gränsvärde för vätecyanid i hela aprikoskärnor. EU-kommissionen arbetar just nu tillsammans med medlemsstaterna för att ta fram ett gränsvärde. När det är klart kan företagen och livsmedelskontrollen i Europa se till att det inte säljs aprikoskärnor med halter över gränsvärdet.

Flera andra europeiska länder avråder också helt från aprikoskärnor eller har råd om max 2 kärnor per dag för vuxna.

 

Källa: Livsmedelsverket

Samband mellan

utbildning

och matvanor

 

Söndag 19 juni 2016. Socioekonomiska förhållanden, det vill säga skillnader i exempelvis inkomst och utbildning, har betydelse för människors matvanor och hälsa i Sverige. Det visar en genomgång av forskningen som gjorts i ämnet 2000 - 2015, som Livsmedelsverket nu presenterar i en ny litteraturstudie.

 

Det är många faktorer som bidrar till socioekonomiska skillnader. Det handlar om människors bakgrund, utbildning, var personen bor och inkomst. Den genomgång av forskningen som nu sammanställts visar att det finns samband mellan matvanor och socioekonomisk status.

Personer som har en längre utbildning äter mer hälsosam mat, exempelvis grönsaker och fisk, medan de med kortare utbildning äter mer av energitäta och näringsfattiga livsmedel som exempelvis snabbmat, chips, godis och läsk.

 

Stark koppling till hälsan

Eftersom den mat en person äter har en stark koppling till personens hälsa kan detta bidra till att förklara skillnader som finns mellan olika grupper i Sverige när det gäller sjukdomar och även dödlighet.

- Hälsosamma matvanor är en viktig faktor i arbetet för att utjämna skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i samhället. Det är något vi ska ta hänsyn till i vårt arbete med att förbättra folkhälsan, säger Annica Sohlström, tf generaldirektör Livsmedelsverket

 

Mammorna har nyckelroll

Den sammanställning av forskningen som nu gjorts i Livsmedelsverkets litteraturstudie visar att föräldrarnas utbildning har effekt på hur hälsosamma matvanor barnen får. Speciellt mammornas utbildning påverkar.

Det finns också forskning om hur mycket pengar hushållen lägger på mat. Den visar att de med lägst inkomst av förklarliga skäl använder mindre pengar till mat, samtidigt framgår att de också äter sämre ur hälsosynpunkt.

 

Minskar sjukdomsrisker

- Att äta bra, att till exempel regelbundet få i sig grönsaker, minska mängden rött kött och välja fullkornsprodukter, har betydelse för den egna hälsan. Att ha bra matvanor kan minska riskerna för flera olika allvarliga sjukdomar. Att börja äta grönare, lagom mycket och röra på sig kan alltså ha stor effekt för hur en person mår, både i dag och i ett livslångt perspektiv, säger Irene Mattisson, nutritionist på Livsmedelsverket.

 

Källa: Livsmedelsverket

Telekom-marknaden får

sämsta betyget

 

Fredag 17 juni 2016. Abonnemang för mobil, fast telefon, tv och internet – det är marknaden som vållar konsumen-terna mest problem. Konsumenterna har svårt att förstå informationen, får problem att hitta rätt i det stora utbudet och saknar tillit till säljarna inom telekom.

 

Det visar Konsumentrapporten 2016. Och så har det sett ut sedan Konsumentverket började med undersökningen för fyra år sedan. Sammanlagt lägger svenska hus-håll ganska mycket pengar på telekom och den tekniska utvecklingen på området går snabbt.

Samtidigt visar Konsumentverkets undersökning att många har svårt att välja de tjänster som passar det egna hushållet bäst. Missnöjet och bristen på tillit är det som sticker ut i svaren och sammantaget placerar det telekom på sämsta plats, år efter år.

 

Seminarium med telekombranschen

Konsumentverket har lämnat över rapporten till konsumentminister Per Bolund.

– Vi ser att konsumenterna har problem inom telekom. Därför välkomnar jag att vi tillsammans med branschen nu pratar om svårigheterna och vilka lösningar som kan vara aktuella. Det är viktigt att näringslivet lyssnar på konsumenterna, säger Cecilia Tisell, vikarierande generaldirektör för Konsumentverket och vikarierande Konsumentombudsman.

 

De tio mest problematiska konsumentmarknaderna

* Telekom

* Försäkringar (person/familj, villa/hem samt fordonsförsäkringar)

* Bank- och finanstjänster

* Juridiska tjänster

* El

* Hantverkare

* Tågresor/lokal kollektivtrafik

* Bilverkstäder

* Fastighetsmäklare

* Kläder och skor

 

Svårt förstå informationen

Gemensamt för försäkringar och bank- och finanstjänster är att konsumenterna har svårt att förstå informationen om tjänsterna. Alltför få tar sig tid att sätta sig in i villkoren. Det är först när ett problem uppstår som många konsumenter får klart för sig vad till exempel försäkringen omfattar och vilka undantag som finns. Bristande kunskaper i matematik gör att många har svårt att ta till sig finansiell information.

Årets rapport fokuserar på tre områden: begagnade bilar, telekom och målgruppen unga vuxna. Förutom telekom är bilar ett problemområde för många konsumenter. Bilar är också en av de allra vanligaste orsakerna till att konsumenter kontaktar konsumentvägledningen, både lokalt och den nationella tjänsten Hallå konsument.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Krav på skärpt säkerhet

för hoppborgar

 

Fredag 17 juni 2016. Flera allvarliga olyckor har inträffat på senare år när barn lekt i uppblåsbara hoppborgar. Nu varnar Konsumentverket föräldrar för att ta säkerheten för given.

För cirka två år sedan skedde en svår olycka i en hoppborg där ett barn skadades mycket allvarligt. Ett par liknande fall som Konsumentverket känner till har inträffat de senaste åren. Vid flera fall har barnet slungats eller fallit ur borgen och slagit i huvudet då de landat på den hårda ytan utanför. Barnen har fått kraftiga skallskador.

Hoppborgar lockar till lek och stoj. Om den står uppställd på platser där föräldrarna kanske gör något annat, går in och köper mat eller gör andra ärenden, händer det att barnen lämnas utan tillsyn. Det är då som risken för olyckor är extra stor.

 

Får inte lämnas obevakad

– Det ska finnas personal som ska se till att hoppborgen är säker, säger Anna Ekegren, jurist på Konsumentverket. Om borgen lämnas obevakad måste ansvariga tömma den på luft först.

På många platser ställs borgen upp direkt på hårda underlag som betong, asfalt eller hårda golv. Barn som klättrar eller sitter på kanten på borgen kan lätt falla ur av sig själva eller när andra barn studsar inne i borgen.

Därför vill nu Konsumentverket uppmana föräldrar att inte lämna sina barn utan tillsyn i hoppborgar. Myndigheten riktar också en uppmaning till företag som hyr ut hoppborgar och företag som ställer upp borgar vid sina näringsställen att se över säkerheten kring hoppborgen och att aldrig lämna den uppblåst utan personal.

 

Stötdämpande material

Konsumentverket vill också att hopp-borgen alltid omges av stötdämpande material runt alla öppna väggar och att det inte finns vassa eller hårda föremål i närheten. Det skulle förhindra att olyckorna får så allvarlig utgång som nu har skett. Nuvarande standard kräver bara stötdämpning runt entréer, men Konsumentverket agerar nu för att få till skärpta krav.

 

Tips om säkerheten vid hoppborgar:

• Ytan runt hoppborgen ska var fri från föremål man kan skada sig på såsom staket, stolpar, möbler, skyltar och papperskorgar

• Det ska finnas stötdämpande underlag runt hoppborgens öppningar

• Hoppborgen ska vara ordentligt förankrad

• Det ska alltid finnas minst en ansvarig person som övervakar hoppborgen så att den används på rätt sätt.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Farliga leksaker

på marknaden

 

Fredag 17 juni 2016. Konsumentverket och kommunala konsumentvägledare har besökt 14 knallemarknader från Piteå i norr till Kivik i söder. Av 21 inköpta leksaker klarade bara en enda säkerhetstesten.

 

Ett vårtecken är att marknadssäsongen kommer igång. Det är ett populärt nöje att åka på marknad och av allt som säljs är leksaker en vanlig vara.

Ifjol besökte Konsumentverket och kommunala konsumentvägledare knallemarknader. Syftet var att kontrollera hur säkra leksakerna var och samtidigt informera säljarna. Inköpta leksaker skickades till ett auktoriserat testlaboratorium.

– 20 av 21 testade leksaker från marknaderna är farliga för barn. Det är mycket allvarligt, säger Lena Bergman Bokvist, utredare på Konsumentverket.

 

Källa: Konsumentverket

Färre har tillgång

till konsument-

vägledning

 

Fredag 17 juni 2016. Elva kommuner har förlorat sin konsumentvägledning under det senaste året. Det betyder att 780 000 svenskar nu saknar kommunal konsumentvägledning.

 

Trots tappet finns det dock konsumentvägledning i 259 av landets 290 kommuner. Men resurserna är knappa på många håll. Det visar Konsumentverkets årliga kartläggning.

Den totala arbetstiden som läggs på konsumentvägledning i landet motsvarar 107 årsarbetskrafter, vilket är 18 färre än i fjol. Det är den lägsta siffran på tio år. Då var motsvarande siffra 151 årsarbetskrafter.

 

260 vägledare i landet

260 personer arbetar med konsument-vägledning i kommunerna. Drygt 80 av dem arbetar som mest en halv dag i veckan med att vägleda konsumenter. Drygt 60 personer ägnar mer än fyra dagar i veckan åt detta.

Konsumentverket har i tidigare rapporter berättat om att konsumenter behöver mer kunskap om sina rättigheter och att de som kontaktar konsumentvägledningen är mycket nöjda med hjälpen de får.

 

Oroande

– Jag ser med oro på att så många kommuner lägger ned verksamheten och drar ned på resurserna. Den kommunala konsumentvägledningen är unik eftersom den finns där konsumenterna är och kan erbjuda ett personligt stöd som inte andra upplysningstjänster klarar, säger Cecilia Tisell, vikarierande konsument-ombudsman och generaldirektör på Konsumentverket.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Tjugotre

låneförmedlare

ska granskas

 

Fredag 17 juni 2016. Marknadsföringen från kreditförmedlare är intensiv och som konsument kan det vara svårt att förstå att bolaget bara är en förmedlare. Det är också ofta svårt att se vilka långivare bolaget samarbetar med. Konsumentverket granskar därför 23 låneförmedlare.

 

Många gånger kan konsumenten tro att kreditförmedlaren även är den som ger lånet, när de i själva verket bara förmedlar kontakten mellan låntagare och kreditgivare. På webbplatserna förekommer uttryck som ”våra lån” vilket bidrar till missuppfattningen.

Konsumenten kan också lätt få en falsk bild av att förmedlaren har något inflytande över vem som får ta lån och vad lånet kommer att kosta. Överlag tror Konsumentverket att det kan vara svårt för konsumenter att bilda sig en uppfattning om vad tjänsten innefattar och vad som skiljer den ena förmedlaren från den andra.

 

Svårt att se hela bilden

De flesta förmedlare anger inte vilka kreditgivare de arbetar med. En del förmedlare använder ord som ger intryck att de bara samarbetar med banker, trots att de samarbetar med olika typer av kreditgivare. De flesta arbetar med en begränsad andel bolag och som konsument får man inte del av marknadens alla långivare.

Konsumentverket finner i sin granskning av kreditförmedlarnas webbsidor att bolagen ofta anger den lägsta ”från-räntan”. Det är lätt att tro att man själv ska få den låga räntan, trots att olika konsumenter erbjuds olika räntor. Det troliga är att de flesta får en högre ränta än den som anges på webben.

– Den låga räntan kan både verka lockande och vilseleda konsumenterna. Vi har funnit att prisinformationen generellt är missvisande, säger Martin Ekelöf jurist på Konsumentverket.

 

Källa: Konsumentverket

 

 

Baraspara

fälldes

i domstol

 

Onsdag 8 juni 2016. Företaget Baraspara, numera Sumer AB, förmedlar elavtal genom telefonförsäljning. Nu slår Marknadsdomstolen fast att företaget inte får agera på samma sätt som tidigare.

 

Baraspara/Sumer har varit det näst mest anmälda företaget till Konsumentverket under perioden 2012–2015. Marknadsdomstolen förbjuder nu företaget att kontakta konsumenter på telefon om de tydligt motsätter sig en sådan kontakt, till exempel om hen har anmält sitt nummer till NIX-registret.

Bolaget måste bli tydligare med att deras tjänst innebär att de kommer att avsluta konsumentens gällande elavtal och sedan ingå nya avtal för hens räkning med andra elbolag – utan att konsumenten har samtyckt till det.

 

Konsumenterna känner sig vilseledda

Det här gör bolaget genom att få en muntlig fullmakt av den person de ringt upp. Problemet är att alltför många konsumenter inte har förstått att de har gett Baraspara/Sumer en fullmakt.

De har inte heller förstått konse-kvenserna: att bolaget fritt ändrar och flyttar deras elavtal. Marknadsdomstolen kräver nu att bolaget blir tydligare med sin information om vad fullmakten innebär och om den ångerrätten man har som konsument enligt lagen.

I domen framgår det också att bolaget måste skicka skriftlig information till de konsumenter som gått med. Informationen måste innehålla tydlig information om att man har lämnat en fullmakt till bolaget och vad det innebär. Där måste också stå hur konsumenten ska göra om han eller hon ångrar sig.

 

Upp till 4 miljoner i vite

Sumer förbjuds också att skicka ut välkomstbrev eller liknande som ger intryck av att konsumenten träffat ett avtal med bolaget, när så inte är fallet.

Samtliga punkter är förknippade med ett vite på 1 miljon kronor. Det innebär att om bolaget bryter mot domstolens beslut kan det dömas att betala upp till 4 miljoner i vite.

 

Källa: Konsumentverket